I juni 2025 gick Riksbanken ut med att man sänker styrräntan från 2,25 % till 2,00 %. Det är andra gången man sänker räntan i år, efter att man vid förra beskedet i maj lämnat räntan oförändrad. Att räntan sänks innebär att det kommer bli billigare att låna pengar, läs allt du behöver veta om sänkningen av styrräntan nedan.
Styrräntan sänks – bra läge att se över dina lån
När styrräntan sänks innebär det att räntan för privatpersoner blir lägre. En lägre styrränta, eller reporänta som det också kallas, kan alltså ge ett bra läge att omförhandla dina lån, eller samla flera av dina mindre lån och krediter till en samlad och lägre ränta.
Det gör att du sänker dina månadskostnader och får mer pengar över i plånboken. Skicka in en ansökan i vårt formulär för att kostnadsfritt jämföra räntor från alla våra samarbetspartners samtidigt. Att ansöka tar bara ett par minuter och du binder inte upp dig till något.
Är du intresserad av att lära dig mer om både privatekonomi och penningpolitik ska du också besöka Advisas ordlista.
Den 18 juni 2025 meddelade Riksbanken att man sänker styrräntan för sjunde gången sedan räntetoppen i maj 2024.
Riksbanken sänker alltså räntan med ytterligare 25 punkter. Den nya räntan ligger på 2 %.
Ytterligare sänkning av styrräntan möjlig under 2025
I ett pressmeddelande skriver Riksbanken att man kan sänka räntan på grund av att konjunkturen återhämtat sig långsammare än man väntat, samt att inflationen väntas bli lägre.
De säger också i sin prognos att det finns en viss sannolikhet att räntan sänks ytterligare en gång under 2025, men att utsikterna för inflationen och konjunkturen är osäkra.
Styrräntan ligger på 2 % – på grund av hög inflation och svag krona
Anledningen till att styrräntan höjts så mycket de senaste åren är just på grund av inflationen. När inflationen ökar snabbt vill man höja räntan för att minska viljan att investera, låna och konsumera i samhället.
När styrräntan höjdes sista gången innan sänkningarna, i september 2023, landade räntan på 4,0 %. Det är den högsta nivån som styrräntan legat på sedan 2008. Då skrev Riksbanken att man höjde räntan främst på grund av en mycket hög inflation i Sverige.
Nu är alltså prognosen att räntan kan komma att sänkas ytterligare i början på 2025. Man tror inte längre på några höjningar av reporäntan i närtid.
När höjs eller sänks räntan? Datum att hålla koll på
Enligt prognosen kan alltså Riksbanken komma att sänka reporäntan ytterligare den närmsta tiden. Men när kan det vara dags nästa gång?
Jo, sex gånger per år håller Riksbanken penningpolitiska möten där direktionen fattar beslut om räntan. Det nya räntebeskedet lämnas i anslutning till mötet. Ytterligare information om beslutet ges sedan när protokollet offentliggörs ett par veckor senare.
Räntebeskedet vi fått hittills i år har meddelats efter Riksbankens penningpolitiska möten. Här är datumen för när Riksbanken kommer publicera sitt beslut om styrräntan 2025:
20 mars
8 maj
18 juni
20 augusti
23 september
5 november
18 december
Under dessa möten kan alltså Riksbanken komma överens om både en höjning eller sänkning av styrräntan – eller att räntan inte ska förändras alls.
Reporäntan höjs på grund av inflationen
Anledningen till tidigare räntehöjningar är som sagt inflation. Så här har Riksbanken tidigare skrivit i ett pressmeddelande:
”Det har varit kraftiga svängningar i inflationen och inflationsutsikterna är osäkra. Riksbanken anpassar som alltid penningpolitiken efter den ekonomiska utvecklingen och är beredd att höja styrräntan snabbare om det behövs för att säkerställa att inflationen kommer tillbaka till inflationsmålet.”
Reporäntans historik – höjningar och sänkningar genom åren
Nivån reporäntan ligger på nu är de högsta nivåerna sedan 2008. De senaste åren har vi till och med haft minusränta – så här ser reporäntans historik ut:
Datum för tillämpning
Styrränta i %
2025-06-25
2,00
2025-02-05
2,25
2025-01-08
2,50
2024-11-13
2,75
2024-09-02
3,25
2024-08-20
3,50
2024-05-15
3,75
2023-09-21
4,0
2023-06-29
3,75
2023-04-26
3,5
2023-02-15
3
2022-11-30
2,5
2022-09-21
1,75
2022-07-06
0,75
2022-05-04
0,25
2020-01-08
0
2019-01-09
−0,25
2018-10-31
−0,5
2015-12-16
−0,35
2015-03-25
−0,25
2015-02-18
−0,1
2014-10-29
0
2014-07-09
0,25
2013-12-18
0,75
2012-12-19
1
2012-09-12
1,25
2012-02-22
1,5
Här visas endast de datum när reporäntan har höjts eller sänkts de senaste tio åren. Här kan vi se att reporäntan de senaste 10 åren var som lägst under 2015, och att den var som högst efter september 2023.
Vad händer när reporäntan höjs eller sänks?
Följden av att reporäntan höjs blir att viljan att investera minskar och den allmänna konsumtionen likaså.
Det är också troligt att räntehöjningen leder till att börskurser sjunker, eftersom bankernas utlåningsräntor till andra banker och företag följer reporäntan.
När räntan i stället sänks blir effekten det motsatta, att konsumtionen och investeringsviljan ökar.
Vad betyder förändringar av styrräntan för mina lån?
Eftersom bankernas räntor följer reporäntan ökar också kostnaderna för lån för privatpersoner.
När reporäntan höjs så höjs som regel alltså också räntan på dina lån.
Bolån med rörlig ränta
Många med bolån har sett sina rörliga räntekostnader öka kraftigt i takt med att styrräntan höjts. När styrräntan sänks kommer även bolåneräntan att sänkas på sikt.
Bolån med fast ränta
Har du bundit bolånet till en fast ränta är den låst under den avtalade tiden och påverkar således inte av att reporäntan höjs eller sänks. Om ditt bolån löper ut under tiden då räntan är hög brukar det vara en dålig idé att binda om lånet ur ett ekonomiskt perspektiv. Samtidigt kan det vara skönt att vara skyddad från ytterligare höjningar – och att du vet exakt vad du kommer att betala i ränta under bindningstiden.
Om du har ett privatlån
Med ett privatlån är det absolut vanligaste att ha rörlig ränta – få svenska långivare erbjuder privatlån med fast ränta.
Då kan du också räkna med att räntan för ditt privatlån höjs och sänks i takt med att styrräntan går upp och ner.
När räntan förändras är det alltid en god idé att se över dina lån. Kanske kan du få ett nytt lån till en lägre ränta än ditt gamla? Kanske kan du samla flera lån en lägre ränta?
Ta hjälp av oss på Advisa för att kostnadsfritt jämföra 40 olika långivare och få så låg ränta som möjligt.
Vad är styrränta och reporänta?
Styrränta är den ränta som en centralbank – i Sverige är det Riksbanken – tar när den lånar ut pengar till bankerna.
Styrräntan som Riksbanken använder heter reporäntan. Riksbanken lånar ut pengar till banken genom att köpa “repor”, vilka sedan säljs tillbaka med pålägg för ränta – reporänta.
Vad styr reporäntan?
Reporäntan har en stor påverkan på ekonomin i landet eftersom den påverkar bankernas kostnader – förenklat kan man säga att räntan är priset på pengar.
Ofta påverkar reporäntan vilken ränta bankerna tar av sina kunder. En höjd reporänta reglerar också penningmängden i samhället.
Vad är Riksbanken?
Riksbanken är Sveriges centralbank och en myndighet under riksdagen. De ansvarar för penningpolitiken och har som mål att upprätthålla ett fast penningvärde.
Syftet är alltså att upprätthålla prisstabilitet – varför de höjer räntan när Sverige drabbas av inflation. Riksbankens mål är att inflationen ska vara låg och stabil – runt 2 %. När inflationen är högre än det kan Riksbanken höja reporäntan för att bromsa den.
Det är också Riksbanken som ger ut sedlar och mynt i Sverige.
Flera år som ekonomi- och näringslivsreporter har gett Povel ett fundament för att leverera lättbegripliga texter inom privatekonomi här på Advisa.se. Läs mer om Povel
Vanliga frågor och svar – Sänkning av styrräntan
Vad är reporäntan?
Reporäntan är Sveriges styrränta, den ränta Riksbanken tar ut när det lånar ut pengar till bankerna.
Vad händer om reporäntan höjs?
Eftersom banker och långivare måste anpassa sig efter reporäntan ökar också kostnaderna för lån för privatpersoner när reporäntan höjs.
Vad händer om reporäntan sänks?
Då sänks också räntan för privatpersoner och som regel brukar belåningen och produktionen öka i samhället.
Hur påverkar reporäntan inflationen?
Reporäntan höjs för att motverka inflationen och vice versa. När styrräntan höjs ökar intresset för valutan och valutaspekulationer ökar – och tvärtom.