Styrräntan sänks – vad betyder det för mina lån?

Den 8 maj 2024 meddelade Riksbanken att man sänker styrräntan för första gången sedan februari 2016. Det efter en rad höjningar av räntan under de senaste åren. Nu sänks räntan med 25 punkter, från 4,0 % till 3,75 %. I juni meddelande man sedan att man lämnar räntan oförändrad.

Flaggar för ytterligare två sänkningar av styrräntan

I ett pressmeddelande skriver Riksbanken att man kan sänka räntan nu eftersom inflationen närmar sig målet på 2 %. Om prognosen för inflationen står sig tror man att man därför kan komma att sänka styrräntan ytterligare två gånger under andra halvan av 2024. Den första tror experterna ska bli i augusti.

Samtidigt säger man att prognosen är osäker och att man vill vara försiktig med att sänka styrräntan snabbt, ifall inflationen skulle öka igen.

Styrräntan ligger på 3,75 % – på grund av hög inflation och svag krona

Anledningen till att styrräntan höjts så mycket de senaste åren är just på grund av inflationen. När inflationen ökar snabbt vill man höja räntan för att minska viljan att investera, låna och konsumera i samhället.

När styrräntan höjdes senast, i september 2023, landade räntan på 4,0 %. Det är den högsta nivån som styrräntan legat på sedan 2008. Då skrev Riksbanken att man höjde räntan på grund av en hög inflation i Sverige.

Läs också: Recession

Prognos för reporäntan enligt Riksbanken

Nu är alltså prognosen att räntan kan komma att sänkas ytterligare under andra halvåret 2024. Man tror inte längre på några höjningar av reporäntan i närtid.

Prognosen är i stället en rad sänkningar och att styrräntan kommer att ligga på runt 3,20 % i början av 2025.

När höjs eller sänks räntan? Datum att hålla koll på

Enligt prognosen kan alltså Riksbanken komma att sänka reporäntan ytterligare den närmsta tiden. Men när kan det vara dags nästa gång?

Jo, sex gånger per år håller Riksbanken penningpolitiska möten där direktionen fattar beslut om räntan. Det nya räntebeskedet lämnas i anslutning till mötet. Ytterligare information om beslutet ges sedan när protokollet offentliggörs ett par veckor senare.

Läs också: Högkonjunktur

Datumen som gäller för eventuella räntesänkningar 2024

Räntebeskeden vi fått hittills i år har meddelats efter Riksbankens penningpolitiska möten. Här är datumen som är satta för Riksbankens penningpolitiska möten under andra halvan av 2024:

• 19 augusti
• 24 september
• 6 november
• 18 december

Under dessa möten kan alltså Riksbanken komma överens om både en höjning eller sänkning av styrräntan – eller att räntan inte ska förändras alls.

Reporäntan höjs på grund av inflationen

Anledningen till räntehöjningen är som sagt inflation. Så här skriver Riksbanken i ett pressmeddelande:

”Det har varit kraftiga svängningar i inflationen och inflationsutsikterna är osäkra. Riksbanken anpassar som alltid penningpolitiken efter den ekonomiska utvecklingen och är beredd att höja styrräntan snabbare om det behövs för att säkerställa att inflationen kommer tillbaka till inflationsmålet.”

Här kan du läsa om den aktuella Inflationen i Sverige.

Läs också: Deflation

Reporäntans historik – höjningar och sänkningar genom åren

Nivån reporäntan ligger på nu är de högsta nivåerna sedan 2008. De senaste åren har vi till och med haft minusränta – så här ser reporäntans historik ut:

Här visas endast de datum när reporäntan har höjts eller sänkts de senaste tio åren. Här kan vi se att reporäntan de senaste tio åren var som lägst under 2015, och att den var som högst efter september 2023.

Vad händer när reporäntan höjs eller sänks?

Följden av att reporäntan höjs blir att viljan att investera minskar och den allmänna konsumtionen likaså.

Det är också troligt att räntehöjningen leder till att börskurser sjunker, eftersom bankernas utlåningsräntor till andra banker och företag följer reporäntan.

När räntan i stället sänks blir effekten det motsatta, att konsumtionen och investeringsviljan ökar.

Vad betyder förändringar av styrräntan för mina lån?

Eftersom bankernas räntor följer reporäntan ökar också kostnaderna för lån för privatpersoner.

När reporäntan höjs så höjs som regel alltså också räntan på dina lån.

Bolån med rörlig ränta

Många med bolån har sett sina rörliga räntekostnader öka kraftigt i takt med att styrräntan höjts. När styrräntan sänks kommer även bolåneräntan att sänkas på sikt.

Vill du omförhandla eller flytta dina bolån för att sänka din ränta kan du få hjälp med det här.

Bolån med fast ränta

Har du bundit bolånet till en fast ränta är den låst under den avtalade tiden och påverkar således inte av att reporäntan höjs eller sänks. Om ditt bolån löper ut under tiden då räntan är hög brukar det vara en dålig idé att binda om lånet ur ett ekonomiskt perspektiv. Samtidigt kan det vara skönt att vara skyddad från ytterligare höjningar – och att du vet exakt vad du kommer att betala i ränta under bindningstiden.

Om du har ett privatlån

Med ett privatlån är det absolut vanligaste att ha rörlig ränta – få svenska långivare erbjuder privatlån med fast ränta.

Då kan du också räkna med att räntan för ditt privatlån höjs och sänks i takt med att styrräntan går upp och ner.

När räntan förändras är det alltid en god idé att se över dina lån. Kanske kan du få ett nytt lån till en lägre ränta än ditt gamla? Kanske kan du samla flera lån en lägre ränta?

Ta hjälp av oss på Advisa för att kostnadsfritt jämföra 40 olika långivare och få så låg ränta som möjligt.

Vad är styrränta och reporänta?

Styrränta är den ränta som en centralbank – i Sverige är det Riksbanken – tar när den lånar ut pengar till bankerna.

Styrräntan som Riksbanken använder heter reporäntan. Riksbanken lånar ut pengar till banken genom att köpa “repor”, vilka sedan säljs tillbaka med pålägg för ränta – reporänta.

Vad styr reporäntan?

Reporäntan har en stor påverkan på ekonomin i landet eftersom den påverkar bankernas kostnader – förenklat kan man säga att räntan är priset på pengar.

Ofta påverkar reporäntan vilken ränta bankerna tar av sina kunder. En höjd reporänta reglerar också penningmängden i samhället.

Vad är Riksbanken?

Riksbanken är Sveriges centralbank och en myndighet under riksdagen. De ansvarar för penningpolitiken och har som mål att upprätthålla ett fast penningvärde.

Syftet är alltså att upprätthålla prisstabilitet – varför de höjer räntan när Sverige drabbas av inflation. Riksbankens mål är att inflationen ska vara låg och stabil – runt 2 %. När inflationen är högre än det kan Riksbanken höja reporäntan för att bromsa den.

Det är också Riksbanken som ger ut sedlar och mynt i Sverige.