Styrräntan höjs – vad betyder det för mina lån?

Under torsdagen den 9 februari meddelade Riksbanken att man återigen höjer styrräntan, även kallad reporäntan, med 0,5 % till 3,0 %. Det är den femte gången Riksbanken höjer räntan i rad.

Den första höjningen, vilket gjorde att Sverige hamnade på plusränta för första gången sedan 2014, infördes den 28 april förra året. Då höjdes den till 0,25 %, och den 30 juni höjde Riksbanken styrräntan med ytterligare 0,5 procentenheter, till 0,75 %.

Rekordhöjning under 2022

I september meddelade man sedan att man höjde styrräntan med 1 procentenhet, vilket var den största höjningen av räntan sedan inflationsmålet infördes 1993, och det var en högre höjning än många experter förutspådde. Sedan höjdes den igen i november upp till 2,5 %.

Styrräntan höjs till 3,0 %: “Inflationen är alldeles för hög”

När nu styrräntan höjs igen i februari är det med 0,5 % – upp till 3,0 %. Det är den högsta nivån som styrräntan legat på sedan december 2008.

“Inflationen är alldeles för hög och har fortsatt att stiga. För att inflationen ska sjunka och stabiliseras vid målet inom rimlig tid har direktionen beslutat att höja Riksbankens styrränta med 0,5 procentenheter till 3,0 procent.” skriver Riksbanken i ett pressmeddelande.

Börjar försäljning av statsobligationer

Riksbanken har även beslutat att sälja statsobligationer med start i början av april. Det är för att minska Riksbankens värdepappersinnehav i snabbare takt – vilket väntas bidra till att riskfria marknadsräntor stiger. Det i sin tur hoppas man ska leda till att utländska aktörer ska investera mer i svenska tillgångar – vilket kan bidra till en starkare krona.

Läs också: Recession

Prognos för reporäntan enligt Riksbanken

Tidigare har prognosen från Riskbanken varit att styrräntan skulle nå 3 % i början av 2023 – och där är vi nu. Enligt Riksbankens fortsatta prognos för resten av 2023 samt 2024 och 2025 tror man att reporäntan kommer fortsätta ligga strax över 3 % kommande år.

Framtida höjningar av reporäntan – datum att hålla reda på

Enligt prognosen kommer alltså Riksbanken att fortsätta höja reporäntan successivt den närmsta tiden. Vi har redan haft fyra höjningar i år, men när kan det vara dags nästa gång?

Jo, sex gånger per år håller Riksbanken penningpolitiska möten där direktionen fattar beslut om räntan. Det nya räntebeskedet lämnas i anslutning till mötet. Ytterligare information om beslutet ges sedan när protokollet offentliggörs ett par veckor senare.

Datumen som gäller för eventuella räntehöjningar 2023

Räntehöjningarna vi fått hittills i år har meddelats efter Riksbankens möten 27 februari, 29 juni, 19 september och 23 november. Här är datumen som hittills är satta för Riksbankens kommande penningpolitiska möten:

• 25 april
• 28 juni

Under dessa möten kan alltså Riksbanken komma överens om både en höjning eller sänkning av styrräntan – eller att räntan inte ska förändras alls.

Reporäntan höjs på grund av inflationen

Anledningen till räntehöjningen är som sagt inflation. Så här skriver Riksbanken i ett pressmeddelande:

”Det har varit kraftiga svängningar i inflationen och inflationsutsikterna är osäkra. Riksbanken anpassar som alltid penningpolitiken efter den ekonomiska utvecklingen och är beredd att höja styrräntan snabbare om det behövs för att säkerställa att inflationen kommer tillbaka till inflationsmålet.”

Inflationen i Sverige är för närvarande 9 procent, enligt konsumentprisindex för augusti 2022. Målet är att den ska ligga på 2 procent.

Vad händer när reporäntan höjs?

Följden av att reporäntan höjs blir att viljan att investera minskar och den allmänna konsumtionen likaså.

Det är också troligt att räntehöjningen leder till att börskurser sjunker, eftersom bankernas utlåningsräntor till andra banker och företag följer reporäntan.

Reporäntans historik – höjningar och sänkningar genom åren

Nivån reporäntan ligger på nu är de högsta nivåerna sedan 2008. De senaste åren har vi till och med haft minusränta – så här ser reporäntans historik ut:

Här visas endast de datum när reporäntan har höjts eller sänkts de senaste tio åren. Här kan vi se att reporäntan de senaste tio åren var som lägst under 2015, och att den är som högst nu 2023.

Vad betyder räntehöjningen av reporäntan för mina lån?

Eftersom bankernas räntor följer reporäntan ökar också kostnaderna för lån för privatpersoner.

När reporäntan höjs så höjs som regel alltså också räntan på dina lån.

Bolån med rörlig ränta

Har du bolån med rörlig ränta lär banken höja din ränta när styrräntan höjs. Men med tanke på att det är hög konkurrens på bolånemarknaden höjs den förhoppningsvis inte med riktigt så mycket som styrräntan höjs med – men experter tror att bolåneräntorna kommer kunna stiga upp till 4 procent under början av 2023. Det gör att dina boendekostnader lär fortsätta öka om du har ett rörligt bolån.

Vill du omförhandla eller flytta dina bolån för att sänka din ränta kan du få hjälp med det här.

Bolån med fast ränta

Har du bundit bolånet till en fast ränta är den låst under den avtalade tiden och påverkar således inte av att reporäntan höjs eller sänks. Om ditt bolån löper ut under tiden då räntan är hög brukar det vara en dålig idé att binda om lånet ur ett ekonomiskt perspektiv. Samtidigt kan det vara skönt att vara skyddad från ytterligare höjningar – och att du vet exakt vad du kommer att betala i ränta under bindningstiden.

Om du har ett privatlån

Med ett privatlån är det absolut vanligaste att ha rörlig ränta – få svenska långivare erbjuder privatlån med fast ränta.

Då kan du också räkna med att räntan för ditt privatlån höjs och sänks i takt med att styrräntan går upp och ner.

När räntan förändras är det alltid en god idé att se över dina lån. Kanske kan du få ett nytt lån till en lägre ränta än ditt gamla? Kanske kan du samla flera lån en lägre ränta?

Ta hjälp av oss på Advisa för att kostnadsfritt jämföra 40 olika långivare och få så låg ränta som möjligt.

Vad är styrränta och reporänta?

Styrränta är den ränta som en centralbank – i Sverige är det Riksbanken – tar när den lånar ut pengar till bankerna.

Styrräntan som Riksbanken använder heter reporäntan. Riksbanken lånar ut pengar till banken genom att köpa “repor”, vilka sedan säljs tillbaka med pålägg för ränta – reporänta.

Vad styr reporäntan?

Reporäntan har en stor påverkan på ekonomin i landet eftersom den påverkar bankernas kostnader – förenklat kan man säga att räntan är priset på pengar.

Ofta påverkar reporäntan vilken ränta bankerna tar av sina kunder. En höjd reporänta reglerar också penningmängden i samhället.

Vad är Riksbanken?

Riksbanken är Sveriges centralbank och en myndighet under riksdagen. De ansvarar för penningpolitiken och har som mål att upprätthålla ett fast penningvärde.

Syftet är alltså att upprätthålla prisstabilitet – varför de höjer räntan när Sverige drabbas av inflation. Riksbankens mål är att inflationen ska vara låg och stabil – runt 2 procent. När inflationen är högre än det kan Riksbanken höja reporäntan för att bromsa den.

Det är också Riksbanken som ger ut sedlar och mynt i Sverige.