Höjd styrränta – vad betyder det för mina lån?

Den 27 mars 2024 meddelade Riksbanken för andra gången i rad att man inte höjer styrräntan.

Det är endast tredje gången sedan 2022 man väljer att inte höja räntan, efter att man tidigare höjt den från 0 % upp till 4,0 %.

Flaggar för sänkning av styrräntan till sommaren

När man nu valt att lämna styrräntan oförändrad för tredje gången meddelar man samtidigt att räntan kan komma att sänkas i maj eller juni 2024.

I ett pressmeddelande skriver Riksbanken att tidigare räntehöjningar bidragit till ett lägre inflationstryck – men att man vill få ytterligare bekräftelse på att inflationen stabiliseras innan man sänker styrräntan. Prognosen är att inleda en rad sänkningar av styrräntan i maj eller juni.

Styrräntan ligger på 4,0 % – på grund av hög inflation och svag krona

När styrräntan höjdes senast, i september 2023, landade räntan på 4,0 %. Det är den högsta nivån som styrräntan legat på sedan 2008.

Då skrev Riksbanken att man höjde räntan på grund av en hög inflation i Sverige. Man skriver att räntehöjningar och fallande elpriser visserligen hjälpt till att få inflationen att sjunka något – men att trycket fortfarande är högt.

Man skrev också att tjänstepriserna fortsatte att öka snabbt, vilket ihop med den “omotiverat svaga kronan bidrar till att hålla inflationen uppe”.

Läs också: Recession

Prognos för reporäntan enligt Riksbanken

Tidigare trodde alltså Riksbanken att räntan skulle fortsätta vara lika hög under hela 2024 – och kanske till och med höjas ytterligare någon gång.

Men nu är alltså prognosen att räntan kan komma att sänkas redan under första halvåret 2024. Man tror inte längre på några höjningar av reporäntan i närtid.

I stället är prognosen en rad sänkningar under andra halvan av 2024, och att styrräntan kommer att ligga på runt 3,20 % i början av 2025.

När höjs eller sänks räntan? Datum att hålla koll på

Enligt prognosen kommer alltså Riksbanken att fortsätta höja reporäntan successivt den närmsta tiden. Vi har redan haft flera höjningar i år, men när kan det vara dags nästa gång?

Jo, sex gånger per år håller Riksbanken penningpolitiska möten där direktionen fattar beslut om räntan. Det nya räntebeskedet lämnas i anslutning till mötet. Ytterligare information om beslutet ges sedan när protokollet offentliggörs ett par veckor senare.

Datumen som gäller för eventuella räntehöjningar 2024

Räntebeskeden vi fått hittills i år har meddelats efter Riksbankens penningpolitiska möten. Här är datumen som är satta för Riksbankens penningpolitiska möten under 2024:

• 7 maj
• 26 juni
• 19 augusti
• 24 september
• 6 november
• 18 december

Under dessa möten kan alltså Riksbanken komma överens om både en höjning eller sänkning av styrräntan – eller att räntan inte ska förändras alls.

Reporäntan höjs på grund av inflationen

Anledningen till räntehöjningen är som sagt inflation. Så här skriver Riksbanken i ett pressmeddelande:

”Det har varit kraftiga svängningar i inflationen och inflationsutsikterna är osäkra. Riksbanken anpassar som alltid penningpolitiken efter den ekonomiska utvecklingen och är beredd att höja styrräntan snabbare om det behövs för att säkerställa att inflationen kommer tillbaka till inflationsmålet.”

Här kan du läsa om den aktuella Inflationen i Sverige.

Läs också: Deflation

Vad händer när reporäntan höjs?

Följden av att reporäntan höjs blir att viljan att investera minskar och den allmänna konsumtionen likaså.

Det är också troligt att räntehöjningen leder till att börskurser sjunker, eftersom bankernas utlåningsräntor till andra banker och företag följer reporäntan.

Reporäntans historik – höjningar och sänkningar genom åren

Nivån reporäntan ligger på nu är de högsta nivåerna sedan 2008. De senaste åren har vi till och med haft minusränta – så här ser reporäntans historik ut:

Här visas endast de datum när reporäntan har höjts eller sänkts de senaste tio åren. Här kan vi se att reporäntan de senaste tio åren var som lägst under 2015, och att den är som högst nu sedan september 2023.

Vad betyder räntehöjningen av reporäntan för mina lån?

Eftersom bankernas räntor följer reporäntan ökar också kostnaderna för lån för privatpersoner.

När reporäntan höjs så höjs som regel alltså också räntan på dina lån.

Bolån med rörlig ränta

Har du bolån med rörlig ränta lär banken höja din ränta när styrräntan höjs. Men med tanke på att det är hög konkurrens på bolånemarknaden höjs den förhoppningsvis inte med riktigt så mycket som styrräntan höjs med – men experter tror att bolåneräntorna kommer kunna stiga upp till 4 procent under början av 2023. Det gör att dina boendekostnader lär fortsätta öka om du har ett rörligt bolån.

Vill du omförhandla eller flytta dina bolån för att sänka din ränta kan du få hjälp med det här.

Bolån med fast ränta

Har du bundit bolånet till en fast ränta är den låst under den avtalade tiden och påverkar således inte av att reporäntan höjs eller sänks. Om ditt bolån löper ut under tiden då räntan är hög brukar det vara en dålig idé att binda om lånet ur ett ekonomiskt perspektiv. Samtidigt kan det vara skönt att vara skyddad från ytterligare höjningar – och att du vet exakt vad du kommer att betala i ränta under bindningstiden.

Om du har ett privatlån

Med ett privatlån är det absolut vanligaste att ha rörlig ränta – få svenska långivare erbjuder privatlån med fast ränta.

Då kan du också räkna med att räntan för ditt privatlån höjs och sänks i takt med att styrräntan går upp och ner.

När räntan förändras är det alltid en god idé att se över dina lån. Kanske kan du få ett nytt lån till en lägre ränta än ditt gamla? Kanske kan du samla flera lån en lägre ränta?

Ta hjälp av oss på Advisa för att kostnadsfritt jämföra 40 olika långivare och få så låg ränta som möjligt.

Vad är styrränta och reporänta?

Styrränta är den ränta som en centralbank – i Sverige är det Riksbanken – tar när den lånar ut pengar till bankerna.

Styrräntan som Riksbanken använder heter reporäntan. Riksbanken lånar ut pengar till banken genom att köpa “repor”, vilka sedan säljs tillbaka med pålägg för ränta – reporänta.

Vad styr reporäntan?

Reporäntan har en stor påverkan på ekonomin i landet eftersom den påverkar bankernas kostnader – förenklat kan man säga att räntan är priset på pengar.

Ofta påverkar reporäntan vilken ränta bankerna tar av sina kunder. En höjd reporänta reglerar också penningmängden i samhället.

Vad är Riksbanken?

Riksbanken är Sveriges centralbank och en myndighet under riksdagen. De ansvarar för penningpolitiken och har som mål att upprätthålla ett fast penningvärde.

Syftet är alltså att upprätthålla prisstabilitet – varför de höjer räntan när Sverige drabbas av inflation. Riksbankens mål är att inflationen ska vara låg och stabil – runt 2 %. När inflationen är högre än det kan Riksbanken höja reporäntan för att bromsa den.

Det är också Riksbanken som ger ut sedlar och mynt i Sverige.