Nyheter:

Höjd styrränta – vad betyder det för mina lån?

I februari 2024 gick Riksbanken ut med att man inte höjer styrräntan – för andra gången sedan 2022. Innan dess har man höjt den 8 gånger i rad och styrräntan är nu på höga 4,0 %. Man har höjt styrräntan för att motverka inflationen – men vad betyder det för dig som privatperson och dina lån? Läs allt du behöver veta om höjningen av styrräntan nedan.

Ange beloppet för detta lån.
kr
Ungefärlig kostnad i 12 år
0 kr/mån
+
Genom att samla lån får du större chans till bättre bud då hela din lånesituation beaktas och kan förbättras. Bankerna kan då "köpa upp" alla dina lån och ge ett förbättrat lån på hela ditt belopp, ofta med bättre villkor än att ta ett nytt lån ovanpå dina gamla
Din e-post behövs för att du säkert ska kunna motta låneförslagen och för kontakt genom processen.
Validering
Vi behöver ditt telefonnummer så att våra rådgivare kan kontakta dig angående din låneansökan.
Validering
Ansökt lånebelopp

310000 kr

           
Lånetid

12 år

Genom att påbörja ansökan godkänner jag användaravtalet och bekräftar att jag tagit del av dataskyddspolicyn.
Tryggt och säkert

*Räntan är rörlig och sätts individuellt. För ett annuitetslån på 0 kr med 12 års löptid, nominell ränta NaN % och 0 kr i uppläggnings-/aviavgift blir den effektiva räntan 0 %. Totalt belopp att betala: 0 kr. Månadskostnad: 0 kr fördelat på 144 betalningstillfällen. Uppdaterat 2020-09-09. Advisa arbetar med 40 kreditgivare. Din ansökan kommer att skickas till de kreditgivare som bäst matchar din profil. Återbetalningstid 1-20 år. Maximala räntan är 33,99%. Räntespann mellan: 5,20% - 33,99% (Uppdaterat februari 2024).

Så anpassar du dig för en höjd styrränta

När du har lån som blir dyrare på grund av en höjd styrränta, eller reporänta som det också kallas, är det viktigt att du har så bra villkor som möjligt på dina lån. Det kan du få genom att omförhandla dina lån, samt att samla flera av dina mindre lån och krediter till en samlad och lägre ränta.

Det gör att du sänker dina månadskostnader och står bättre rustad för fortsatta höjningar av styrräntan. Skicka in en ansökan i vårt formulär för att kostnadsfritt jämföra räntor från alla våra samarbetspartners samtidigt. Att ansöka tar bara ett par minuter och du binder inte upp dig till något.

  • Jämför erbjudanden från 40 långivare
  • Endast en kreditupplysning hos UC
  • Smidig ansökan och snabbt svar

Vill du ha fler tips på hur du kan minska dina utgifter i tider av inflation och räntehöjning ska du se våra 50 bästa tips för att spara pengar.

Är du intresserad av att lära dig mer om både privatekonomi och penningpolitik ska du också besöka Advisas ordlista.

Den 1 februari 2024 meddelade Riksbanken att man inte höjer styrräntan. Det är andra gången sedan 2022 man väljer att inte höja räntan, efter att man tidigare höjt den åtta gånger i rad, från 0 % upp till 4,0 %. Även i november 2023 valde man att lämna räntan oförändrad.

Den första höjningen, vilket gjorde att Sverige hamnade på plusränta för första gången sedan 2014, infördes den 28 april förra året. Då höjdes den till 0,25 %, och sedan dess har den alltså höjts efter varje gång Riksbanken haft penningpolitiska möten, vilket de har ett antal gånger varje år.

Flaggar för tidigare sänkning av styrräntan

När man nu valt att lämna styrräntan oförändrad för andra gången meddelar man samtidigt att räntan kan komma att sänkas igen tidigare än väntat. Prognosen har tidigare varit att räntan ska sänkas först mot hösten 2024 – men nu tror man att det kan ske redan under första halvan av 2024.

Men trots att man nu väljer att inte höja räntan ännu en gång, finns det möjlighet att den ändå kommer att höjas mer under den närmsta tiden.

Riksbanken menar nämligen att inflationen stabiliserats runt målet på 2 % och att trycket kommer fortsätta att dämpas framöver.

Styrräntan ligger på 4,0 % – på grund av hög inflation och svag krona

När styrräntan höjdes senast, i september 2023, landade räntan på 4,0 %. Det är den högsta nivån som styrräntan legat på sedan 2008.

I ett pressmeddelande skrev Riksbanken då att man höjde räntan på grund av en hög inflation i Sverige. Man skriver att räntehöjningar och fallande elpriser visserligen hjälpt till att få inflationen att sjunka något – men att trycket fortfarande är högt.

Man skrev också att tjänstepriserna fortsatte att öka snabbt, vilket ihop med den “omotiverat svaga kronan bidrar till att hålla inflationen uppe”.

Läs också: Recession

Prognos för reporäntan enligt Riksbanken

Tidigare trodde alltså Riksbanken att räntan skulle fortsätta vara lika hög under hela 2024 – och kanske till och med höjas ytterligare någon gång.

Men nu är alltså prognosen att räntan kan komma att sänkas redan under första halvåret 2024. Man tror inte längre på några höjningar av reporäntan i närtid.

Ökad försäljning av statsobligationer

Med start i april 2023 beslöt Riskbanken att börja sälja statsobligationer. Det gjorde man för att minska Riksbankens värdepappersinnehav i snabbare takt – vilket väntas bidra till att riskfria marknadsräntor stiger. Det i sin tur hoppas man ska leda till att utländska aktörer ska investera mer i svenska tillgångar – vilket kan bidra till en starkare krona.

I samband med höjningen i juni 2023 meddelade man också att man ökade försäljningarna från 3,5 miljarder till 5 miljarder kronor. Man säger att efterfrågan varit god och att man hoppas att detta bidrar till en starkare krona.

När höjs eller sänks räntan? Datum att hålla koll på

Enligt prognosen kommer alltså Riksbanken att fortsätta höja reporäntan successivt den närmsta tiden. Vi har redan haft flera höjningar i år, men när kan det vara dags nästa gång?

Jo, sex gånger per år håller Riksbanken penningpolitiska möten där direktionen fattar beslut om räntan. Det nya räntebeskedet lämnas i anslutning till mötet. Ytterligare information om beslutet ges sedan när protokollet offentliggörs ett par veckor senare.

Datumen som gäller för eventuella räntehöjningar 2024

Räntehöjningarna vi fått hittills i år har meddelats efter Riksbankens penningpolitiska möten. Här är datumen som är satta för Riksbankens penningpolitiska möten under 2024:

  • 26 mars
  • 7 maj
  • 26 juni
  • 19 augusti
  • 24 september
  • 6 november
  • 18 december

Under dessa möten kan alltså Riksbanken komma överens om både en höjning eller sänkning av styrräntan – eller att räntan inte ska förändras alls.

Reporäntan höjs på grund av inflationen

Anledningen till räntehöjningen är som sagt inflation. Så här skriver Riksbanken i ett pressmeddelande:

”Det har varit kraftiga svängningar i inflationen och inflationsutsikterna är osäkra. Riksbanken anpassar som alltid penningpolitiken efter den ekonomiska utvecklingen och är beredd att höja styrräntan snabbare om det behövs för att säkerställa att inflationen kommer tillbaka till inflationsmålet.”

Här kan du läsa om den aktuella Inflationen i Sverige.

Läs också: Deflation

Vad händer när reporäntan höjs?

Följden av att reporäntan höjs blir att viljan att investera minskar och den allmänna konsumtionen likaså.

Det är också troligt att räntehöjningen leder till att börskurser sjunker, eftersom bankernas utlåningsräntor till andra banker och företag följer reporäntan.

Reporäntans historik – höjningar och sänkningar genom åren

Nivån reporäntan ligger på nu är de högsta nivåerna sedan 2008. De senaste åren har vi till och med haft minusränta – så här ser reporäntans historik ut:

Datum för höjning/sänkning Styrränta i %
2023-09-21 4,0
2023-06-29 3,75
2023-04-26 3,5
2023-02-15 3
2022-11-30 2,5
2022-09-21 1,75
2022-07-06 0,75
2022-05-04 0,25
2020-01-08 0
2019-01-09 −0,25
2018-10-31 −0,5
2015-12-16 −0,35
2015-03-25 −0,25
2015-02-18 −0,1
2014-10-29 0
2014-07-09 0,25
2013-12-18 0,75
2012-12-19 1
2012-09-12 1,25
2012-02-22 1,5

 

Här visas endast de datum när reporäntan har höjts eller sänkts de senaste tio åren. Här kan vi se att reporäntan de senaste tio åren var som lägst under 2015, och att den är som högst nu sedan september 2023.

Vad betyder räntehöjningen av reporäntan för mina lån?

Eftersom bankernas räntor följer reporäntan ökar också kostnaderna för lån för privatpersoner.

När reporäntan höjs så höjs som regel alltså också räntan på dina lån.

Bolån med rörlig ränta

Har du bolån med rörlig ränta lär banken höja din ränta när styrräntan höjs. Men med tanke på att det är hög konkurrens på bolånemarknaden höjs den förhoppningsvis inte med riktigt så mycket som styrräntan höjs med – men experter tror att bolåneräntorna kommer kunna stiga upp till 4 procent under början av 2023. Det gör att dina boendekostnader lär fortsätta öka om du har ett rörligt bolån.

Vill du omförhandla eller flytta dina bolån för att sänka din ränta kan du få hjälp med det här.

Bolån med fast ränta

Har du bundit bolånet till en fast ränta är den låst under den avtalade tiden och påverkar således inte av att reporäntan höjs eller sänks. Om ditt bolån löper ut under tiden då räntan är hög brukar det vara en dålig idé att binda om lånet ur ett ekonomiskt perspektiv. Samtidigt kan det vara skönt att vara skyddad från ytterligare höjningar – och att du vet exakt vad du kommer att betala i ränta under bindningstiden.

Om du har ett privatlån

Med ett privatlån är det absolut vanligaste att ha rörlig ränta – få svenska långivare erbjuder privatlån med fast ränta.

Då kan du också räkna med att räntan för ditt privatlån höjs och sänks i takt med att styrräntan går upp och ner.

När räntan förändras är det alltid en god idé att se över dina lån. Kanske kan du få ett nytt lån till en lägre ränta än ditt gamla? Kanske kan du samla flera lån en lägre ränta?

Ta hjälp av oss på Advisa för att kostnadsfritt jämföra 40 olika långivare och få så låg ränta som möjligt.

Vad är styrränta och reporänta?

Styrränta är den ränta som en centralbank – i Sverige är det Riksbanken – tar när den lånar ut pengar till bankerna.

Styrräntan som Riksbanken använder heter reporäntan. Riksbanken lånar ut pengar till banken genom att köpa “repor”, vilka sedan säljs tillbaka med pålägg för ränta – reporänta.

Vad styr reporäntan?

Reporäntan har en stor påverkan på ekonomin i landet eftersom den påverkar bankernas kostnader – förenklat kan man säga att räntan är priset på pengar.

Ofta påverkar reporäntan vilken ränta bankerna tar av sina kunder. En höjd reporänta reglerar också penningmängden i samhället.

Vad är Riksbanken?

Riksbanken är Sveriges centralbank och en myndighet under riksdagen. De ansvarar för penningpolitiken och har som mål att upprätthålla ett fast penningvärde.

Syftet är alltså att upprätthålla prisstabilitet – varför de höjer räntan när Sverige drabbas av inflation. Riksbankens mål är att inflationen ska vara låg och stabil – runt 2 procent. När inflationen är högre än det kan Riksbanken höja reporäntan för att bromsa den.

Det är också Riksbanken som ger ut sedlar och mynt i Sverige.

Vanliga frågor och svar – Höjning av styrräntan

Vad är reporäntan?
Reporäntan är Sveriges styrränta, den ränta Riksbanken tar ut när det lånar ut pengar till bankerna.
Vad händer om reporäntan sänks?
Då sänks också räntan för privatpersoner och som regel brukar belåningen och produktionen öka i samhället.
Vad händer om reporäntan höjs?
Eftersom banker och långivare måste anpassa sig efter reporäntan ökar också kostnaderna för lån för privatpersoner när reporäntan höjs.
Hur påverkar reporäntan inflationen?
Reporäntan höjs för att motverka inflationen och vice versa. När styrräntan höjs ökar intresset för valutan och valutaspekulationer ökar – och tvärtom.