Styrräntan höjs – vad betyder det för mina lån?

Under torsdagen den 24 november meddelade Riksbanken att man återigen höjer styrräntan, även kallad reporäntan, med 0,75 % till 1,75 %. Det är den fjärde gången Riksbanken höjer räntan under 2022.

Den första höjningen, vilket gjorde att Sverige hamnade på plusränta för första gången sedan 2014, infördes den 28 april. Då höjdes den till 0,25 %, och den 30 juni höjde Riksbanken styrräntan med ytterligare 0,5 procentenheter, till 0,75 %.

Rekordhöjning tidigare i år

I september meddelade man sedan att man höjde styrräntan med 1 procentenhet, vilket var den största höjningen av räntan sedan inflationsmålet infördes 1993, och det var en högre höjning än många experter förutspådde.

Styrräntan höjs till 2,5 %: “Inflationen är för hög”

När nu styrräntan höjs igen i november är det med 0,75 % – upp till 2,5 %. Det är den högsta nivån som styrräntan legat på sedan december 2008.

“Inflationen är fortfarande alldeles för hög. Den höga inflationen urholkar mångas köpkraft och gör det svårare för hushåll och företag att planera sin ekonomi. För att få ner inflationen och värna inflationsmålet har direktionen beslutat att höja styrräntan med 0,75 procentenheter till 2,5 procent.” skriver Riksbanken i ett pressmeddelande.

Läs också: Recession

Prognos för reporäntan enligt Riksbanken

Prognosen från Riksbanken är att styrräntan antagligen kommer att höjas igen, för att ligga runt 3 % i början av nästa år. Tidigare har man sagt att man velat höja den mot 2 % till i början av nästa år, men i takt med att inflationen fortsatt varit stor har prognosen förändrats.

Framtida höjningar av reporäntan – datum att hålla reda på

Enligt prognosen kommer alltså Riksbanken att fortsätta höja reporäntan successivt den närmsta tiden. Vi har redan haft fyra höjningar i år, men när kan det vara dags nästa gång?

Jo, sex gånger per år håller Riksbanken penningpolitiska möten där direktionen fattar beslut om räntan. Det nya räntebeskedet lämnas i anslutning till mötet. Ytterligare information om beslutet ges sedan när protokollet offentliggörs ett par veckor senare.

Datumen som gäller för eventuella räntehöjningar 2023

Räntehöjningarna vi fått hittills i år har meddelats efter Riksbankens möten 27 februari, 29 juni, 19 september och 23 november. Här är datumen som hittills är satta för Riksbankens kommande penningpolitiska möten:

• 8 februari
• 25 april
• 28 juni

Under dessa möten kan alltså Riksbanken komma överens om både en höjning eller sänkning av styrräntan – eller att räntan inte ska förändras alls.

Reporäntan höjs på grund av inflationen

Anledningen till räntehöjningen är som sagt inflation. Så här skriver Riksbanken i ett pressmeddelande:

”Det har varit kraftiga svängningar i inflationen och inflationsutsikterna är osäkra. Riksbanken anpassar som alltid penningpolitiken efter den ekonomiska utvecklingen och är beredd att höja styrräntan snabbare om det behövs för att säkerställa att inflationen kommer tillbaka till inflationsmålet.”

Inflationen i Sverige är för närvarande 9 procent, enligt konsumentprisindex för augusti 2022. Målet är att den ska ligga på 2 procent.

Vad händer när reporäntan höjs?

Följden av att reporäntan höjs blir att viljan att investera minskar och den allmänna konsumtionen likaså.

Det är också troligt att räntehöjningen leder till att börskurser sjunker, eftersom bankernas utlåningsräntor till andra banker och företag följer reporäntan.

Vad betyder räntehöjningen av reporäntan för mina lån?

Eftersom bankernas räntor följer reporäntan ökar också kostnaderna för lån för privatpersoner.

När reporäntan höjs så höjs som regel alltså också räntan på dina lån.

Bolån med rörlig ränta

Har du bolån med rörlig ränta lär banken höja din ränta när styrräntan höjs. Men med tanke på att det är hög konkurrens på bolånemarknaden höjs den förhoppningsvis inte med riktigt så mycket som styrräntan höjs med – men experter tror att bolåneräntorna kommer kunna stiga upp till 4 procent under början av 2023. Det gör att dina boendekostnader lär fortsätta öka om du har ett rörligt bolån.

Vill du omförhandla eller flytta dina bolån för att sänka din ränta kan du få hjälp med det här.

Bolån med fast ränta

Har du bundit bolånet till en fast ränta är den låst under den avtalade tiden och påverkar således inte av att reporäntan höjs eller sänks. Om ditt bolån löper ut under tiden då räntan är hög brukar det vara en dålig idé att binda om lånet ur ett ekonomiskt perspektiv. Samtidigt kan det vara skönt att vara skyddad från ytterligare höjningar – och att du vet exakt vad du kommer att betala i ränta under bindningstiden.

Om du har ett privatlån

Med ett privatlån är det absolut vanligaste att ha rörlig ränta – få svenska långivare erbjuder privatlån med fast ränta.

Då kan du också räkna med att räntan för ditt privatlån höjs och sänks i takt med att styrräntan går upp och ner.

När räntan förändras är det alltid en god idé att se över dina lån. Kanske kan du få ett nytt lån till en lägre ränta än ditt gamla? Kanske kan du samla flera lån en lägre ränta?

Ta hjälp av oss på Advisa för att kostnadsfritt jämföra 40 olika långivare och få så låg ränta som möjligt.

Vad är styrränta och reporänta?

Styrränta är den ränta som en centralbank – i Sverige är det Riksbanken – tar när den lånar ut pengar till bankerna.

Styrräntan som Riksbanken använder heter reporäntan. Riksbanken lånar ut pengar till banken genom att köpa “repor”, vilka sedan säljs tillbaka med pålägg för ränta – reporänta.

Vad styr reporäntan?

Reporäntan har en stor påverkan på ekonomin i landet eftersom den påverkar bankernas kostnader – förenklat kan man säga att räntan är priset på pengar.

Ofta påverkar reporäntan vilken ränta bankerna tar av sina kunder. En höjd reporänta reglerar också penningmängden i samhället.

Vad är Riksbanken?

Riksbanken är Sveriges centralbank och en myndighet under riksdagen. De ansvarar för penningpolitiken och har som mål att upprätthålla ett fast penningvärde.

Syftet är alltså att upprätthålla prisstabilitet – varför de höjer räntan när Sverige drabbas av inflation. Riksbankens mål är att inflationen ska vara låg och stabil – runt 2 procent. När inflationen är högre än det kan Riksbanken höja reporäntan för att bromsa den.

Det är också Riksbanken som ger ut sedlar och mynt i Sverige.