Ordlista:
Inflation – när värdet på pengarna minskar
Inflation innebär ökning av den allmänna prisnivån i samhället – vilket minskar värdet på pengar. Helst ska inflationen vara låg, då det anses skapa stabil ekonomisk utveckling över tid. Här tittar vi närmare på varför inflation kan uppstå och vad det innebär för dig och samhället i stort.
Att närbutikens pris på gurka skjuter i höjden en vecka innebär inte att det är inflation, utan beror förmodligen på att efterfrågan just då råkar vara större än tillgången. Tillfälliga omfattande prishöjningar, exempelvis vid statliga momsregleringar, räknas inte heller som inflation. Termen syftar istället på när den allmänna prisnivån i ett land höjs på ett bestående sätt. Något som kan ske av en rad olika anledningar.
Här reder vi ut begreppet inflation. Vill du veta mer om vårt nuvarande inflationsläge – läs: Inflationen i Sverige just nu
Här kan du också läsa om motsatsen till inflation – Deflation
De fyra vanligaste typerna av inflation är:
- Efterfrågeinflation
- Kostnadsinflation
- Importerad inflation
- Minskat valutavärde
Nedan går vi igenom vad dessa fyra typer av inflation innebär.
Varför uppstår inflation?
- Den allmänna prisnivån kan stiga när omsättningstakten ökar snabbare än tillgången. Detta kallas efterfrågeinflation och är vanligast vid högkonjunktur då människor spenderar mest pengar på konsumtion.
- Kostnadsinflation är istället kopplat till den motsatta sidan, det vill säga produktionen. Höjda produktionskostnader ökar priset på produkterna. Det leder visserligen till krav på höjda löner men dessa matchar inte nödvändigtvis prisökningarna varpå kostnadsinflation är ett faktum.
- Yttre faktorer kan påverka produktionskostnaderna – exempelvis när priset på importvaror stiger. Företagens ökade kostnader trissar då även upp priset på inhemska varor. Detta kallas importerad inflation. Historiskt sett har stigande oljepriser varit en starkt bidragande faktor till hög inflation.
- Inflation kan också bero på att valutavärdet i samhällsekonomin minskar när bankerna skapar nya pengar eller krediter för att balansera statskassans underskott.
Läs också: Stagflation
Hur mäts inflation?
KPI – konsumentprisindex – mäter prisnivån på konsumtionsvaror i genomsnitt och hur de förändras över tid. Statistikmyndigheten SCB samlar varje månad in information om utvalda tjänster och varor som hushållen i regel konsumerar mycket av. Totalt rör det sig om statistik från omkring 1 700 försäljningsställen. Mätningarna är viktiga då de bland annat påverkar bankräntor och nivån på statliga ersättningar.
Läs också: Recession
Vad är inflationsmålet?
För hög inflation är inte bra, då det skapar ekonomisk osäkerhet och får investerare att bli mer återhållsamma. Under slutet av 1980-talet ledde en kombination av faktorer till att Sverige fick en kraftig inflationsökning som skapade ekonomisk turbulens. Vissa år låg inflationen på tvåsiffriga nivåer.
1995 började Riksbankens inflationsmål på 2 % gälla. Inflation på den nivån anses vara gynnsam då den stabiliserar samhällsekonomin samt underlättar ekonomiska beslut för hushållen och justeringar av löner och priser. Lägre nivåer kan riskera att det istället blir deflation – det vill säga att marknadspriserna sjunker vilket också hämmar den ekonomiska tillväxten.
Läs också: Högkonjunktur
*Räntan är rörlig och sätts individuellt. För ett annuitetslån på 0 kr med 12 års löptid, nominell ränta NaN % och 0 kr i uppläggnings-/aviavgift blir den effektiva räntan 0 %. Totalt belopp att betala: 0 kr. Månadskostnad: 0 kr fördelat på 144 betalningstillfällen. Uppdaterat 2020-09-09. Advisa arbetar med 40 kreditgivare. Din ansökan kommer att skickas till de kreditgivare som bäst matchar din profil. Återbetalningstid 1-20 år. Maximala räntan är 33,99%. Räntespann mellan: 5,20% - 33,99% (Uppdaterat februari 2024).
Vad kan jag göra vid hög inflation?
När inflationen är hög och lönen inte räcker lika långt är det ofta läge att se över sina utgifter. Räntan på dina lån är en typisk sak som det är tråkigt att lägga för mycket pengar på under en hög inflation.
Advisa är en gratistjänst som gör det enkelt för dig att jämföra räntor och samla dina skulder hos den långivare som erbjuder dig bäst samlingslån. Vi jämför ett 40 av landets banker och långivare som alla delar på en och samma kreditupplysning.
Vår tjänst är gratis för dig, och vid en ansökan binder du dig inte till något. Tveka inte att höra av dig till vår kundtjänst på 0770 – 17 50 50 om några frågor uppstår på vägen. För praktiska tips kolla in vår blogg!
Vår tjänst för att samla lån:
- Gratis och ej bindande
- Alla långivare delar på en och samma kreditupplysning
- Samla lån upp till 800 000 kr
Vanliga frågor och svar – Inflation
Vad är inflation?
Inflation innebär en minskning av värdet på pengar, vilket beror på en ökning av den allmänna prisnivån.
Varför höjs räntan vid inflation?
Riksbanken höjer styrräntan för att kyla ner ekonomin och således också dämpa inflationen.
Är hög inflation bra?
Nej, en för hög inflation leder till osäkerhet bland hushåll och företag. Konkurrenskraften mot andra länder minskar också, vilket inte är bra för exporten.
Varför vill man ha inflation?
Riskbanken har satt inflationsmålet på två procent per år för att man vill undvika en deflation, vilket precis som en för hög inflation är skadligt.
Advisa samarbetar med 40 långivare
