Ordlista:
Stagflation
Stagflation innebär att ett land har ekonomisk stagnation och inflation samtidigt. Det betyder förenklat att landet har lågkonjunktur samtidigt som priserna i samhället fortsätter att öka. Läs mer om stagflation, dess orsaker samt hur det påverkar samhälls- och privatekonomin.
*Räntan är rörlig och sätts individuellt. För ett annuitetslån på 0 kr med 12 års löptid, nominell ränta NaN % och 0 kr i uppläggnings-/aviavgift blir den effektiva räntan 0 %. Totalt belopp att betala: 0 kr. Månadskostnad: 0 kr fördelat på 144 betalningstillfällen. Uppdaterat 2020-09-09. Advisa arbetar med 40 kreditgivare. Din ansökan kommer att skickas till de kreditgivare som bäst matchar din profil. Återbetalningstid 1-20 år. Maximala räntan är 33,99%. Räntespann mellan: 5,20% - 33,99% (Uppdaterat februari 2024).
Vad betyder stagflation?
Stagflation är en ekonomisk situation då tillväxten i ett land, mätt i BNP, stagnerar samtidigt som det är hög inflation. Ordet är alltså en sammansättning av stagnation och inflation.
Stagnation
Stagnera betyder ”stanna upp” eller ”avta” och innebär att den ekonomiska tillväxten minskar. Denna tillväxt mäts i landets BNP (Bruttonationalprodukt). Om ekonomin stagnerar under längre tid kallas det för att landet har stagnation. Resultatet av detta är exempelvis att konsumtionen kraftigt minskar, konkurserna ökar och en högre arbetslöshet uppstår.
Inflation
Inflation betyder att den allmänna prisnivån på varor och tjänster i samhället ökar. Det är Riksbanken som mäter inflationsnivån och presenterar det via exempelvis KPIF (Konsumentprisindex med fast ränta).
Hög inflation skapar ekonomisk osäkerhet för både privatpersoner och företag. Dessutom innebär det oftast att Riksbanken höjer styrräntan vilket skapar högre upplåningskostnader. Sammantaget minskas nivån på konsumtion och investeringar.
Stagflation
Är det stagnation och inflation under en längre tid kallas det ekonomiska tillståndet för stagflation. Det är däremot svårt att exakt definiera när ett land befinner sig i stagflation. Att ett land har sjunkande BNP och hög inflation i ett par månader kan ses som tillfälligt. Det krävs alltså långvarig hög inflation, försämrad tillväxt och hög arbetslöshet för att landet kan anses ha stagflation.
Läs också: Deflation
Hur påverkas privatekonomin av stagflation?
Vid stagflation påverkas både samhällsekonomin och invånarnas privatekonomi av de negativa faktorer som stagnation och inflation medför. Nedgång i den ekonomiska tillväxten innebär ökad arbetslöshet och att fler får betydligt lägre inkomst. Samtidigt innebär inflation att priserna på varor och tjänster går uppåt samt att Riksbanken oftast höjer räntan, varpå även lånekostnaderna ökar.
Stagflation kan alltså resultera i en situation där privatpersoner får lägre inkomst samtidigt som de måste hantera högre kostnader.
Vad beror stagflation på?
Stagflation uppstår vid en kombination av flera ekonomiska händelser som på olika sätt påverkar inflation och landets tillväxt. Bland annat kan följande faktorer öka risken för att stagflation ska uppstå:
1. Utbudsbrist
Under 1970-talet minskades utbudet av olja kraftigt vilket resulterade i högre oljepriser. Det i sin tur påverkade priserna på allt från transport till produktion. Inflationen, det vill säga allmänna prisnivån, ökade samtidigt som flera länder gick in i en långvarig lågkonjunktur.
Ett annat exempel är 2022 då energipriserna ökade kraftigt vilket påverkade prisnivåerna på exempelvis livsmedel och uppvärmning för både företag och privatpersoner. I detta fall bestod de ökade priserna av begränsad tillgång på energi.
2. Expansiv penningpolitik
Det är Riksbanken som för landets penningpolitik via höjd eller sänkt styrränta. Med låg styrränta kommer fler att vilja låna pengar vilket ökar utbudet av pengar i samhället. Det i sig ökar efterfrågan på varor och tjänster vilket bidrar till ökad inflation. Vid en långvarig expansiv penningpolitik kan alltså inflation uppstå.
Läs också: Så mycket kostar det att ta studenten
3. Finanspolitiska åtgärder
Med expansiv finanspolitik menas att politiker agerar för att stimulera ekonomin. Det kan exempelvis ske med statliga bidrag och regleringar. Målet är att förbättra förutsättningarna för företagen och på detta sätt hantera en försämrad ekonomisk situation. Ett problem som kan uppstå vid en alltför expansiv politik är att åtgärderna kan få inflationen kan öka. Samtidigt kan en för stram finanspolitik öka arbetslösheten.
Problemet med stagflation
Det vanligaste scenariot är att inflationen är låg under en lågkonjunktur. Med olika ekonomiska åtgärder kan ekonomin stimuleras och landet ta sig ur lågkonjunkturen. Dessa åtgärder innebär även i regel att inflationen ökar från den låga nivån.
Problemet med stagflation är att inflationen redan är på en hög nivå. De vanliga åtgärderna vid lågkonjunktur kan därmed inte användas då dessa åtgärder skulle resultera i att inflationen ökar ytterligare.
Svårt att motverka
Det finns inte någon tydlig åtgärd att ta till för att få ett land ur stagflation. Skulle exempelvis Riksbanken sänka räntan förväntas inflationen öka och med finanspolitiska åtgärder kan antingen inflationen öka eller arbetslösheten öka.
De flesta ekonomer är överens om att det primära målet bör vara att bekämpa inflationen. I praktiken innebär det att ännu lägre tillväxt, och högre arbetslöshet, kan accepteras med målet att det ska minska efterfrågan och landets inflation. När inflationen är på en hanterbar nivå kan åtgärder ske för att försöka öka produktion och landets BNP.
Sverige och stagflation
Första gången som stagflation uppstod i världsekonomin var under 1970-talet. Det var även då som Sverige upplevde denna ekonomiska situation för första gången. Orsaken anses vara de två oljekriserna som resulterade i högre oljepriser och allmänt ökade prisnivåer i samhället. I många länder minskade även tillväxten på grund av dessa kriser.
Hög inflation och låg tillväxt
Mellan 1973 och 1985 hade Sverige konstant en inflation på över 6 % samtidigt som det under 9 av dessa 13 år var lägre tillväxt än landets historiska genomsnittliga nivå. Under 1980-talets första år bedrevs även en expansiv politik med målet att begränsa de problem som uppstått på grund av oljekriserna.
I en analys av konjunkturinstitutet dras slutsatsen att dessa åtgärder initialt kan påverkat den ekonomiska tillväxten men att ”den inte hade någon positiv effekt på den långsiktiga produktionsnivån” utan skapade bara en längre tid av hög inflation.
Har Sverige stagflation 2024?
Enligt Konjunkturinstitutet har Sveriges BNP stagnerat under 2023 samtidigt som inflationsnivån varit hög. Utifrån deras prognos kommer däremot inflationen att falla tillbaka under 2024 samtidigt som tillväxten förväntas öka. Förutsatt att deras prognos är korrekt kommer Sverige alltså inte gå in i en längre period av stagflation som under 1980-talet.
Läs också: Investera i guld – för och nackdelar
Flera år som ekonomi- och näringslivsreporter har gett Povel ett fundament för att leverera lättbegripliga texter inom privatekonomi här på Advisa.se.
Vanliga frågor och svar – Stagflation
Vad ska man äga vid stagflation?
Kontracykliska bolag påverkas minst vid stagflation. Detta utifrån att de säljer produkter som prioriteras oavsett konjunktioner. Bland dessa finns bolag inom exempelvis livsmedel och mediciner.
När hade Sverige stagflation?
Mellan mitten av 1970-talet och mitten av 1980-talet hade Sverige stagflation och en långvarig lågkonjunktur.
Vad händer med bostadspriserna under stagflation?
Under perioder av stagflation ökar arbetslösheten samtidigt som inflationen, och därmed styrräntan, är hög. Det är faktorer som tillsammans minskar efterfrågan på bostäder och därmed pressar ned priserna.
Hur kan ett land komma ur stagflation?
Det finns inte någon åtgärd som alltid fungerar vid stagflation. Många ekonomer anser däremot att bekämpning av inflationen är viktigast vilket generellt sker med höjd styrränta. När inflationen har sjunkit kan åtgärder ske för att minska arbetslösheten och öka produktiviteten.
Advisa samarbetar med 40 långivare
