Vad är ekonomi?

Hoppa direkt till avsnitt:

• Vad betyder ekonomi?
• Olika typer av ekonomi
• Privatekonomi
• 5 Steg till bättre ekonomi
• Vanliga frågor och svar

Olika typer av ekonomi

Ekonomi är ett stort begrepp som kan delas in i flera olika underkategorier. Det går exempelvis att kategorisera utifrån område i samhället eller ekonomiska strukturer.

Olika områden i samhället

• Privatekonomi  – Privatekonomi omfattar privatpersoners ekonomiska vardag med lön, bidrag och vardagliga kostnader samt lån och sparande.
• Företagsekonomi – Företagsekonomi omfattar ett företags ekonomiska struktur med allt från inköp och förädling av varor till prissättning, marknadsföring och redovisning.
• Nationalekonomi – Nationalekonomi omfattar nationers övergripande ekonomi (makro) i förhållande till privatpersoner och företag (micro). Generellt är det större ekonomiska beslut och inriktningar som berörs än vid privatekonomi.

Olika ekonomiska strukturer

• Marknadsekonomi – Marknadsekonomi innebär att priserna på marknaden avgörs av utbud och efterfrågan. De styrs därmed enbart av marknaden och inte av statens inblandning.
• Planekonomi – Planekonomi innebär att staten styr ekonomin gällande exempelvis priser, utbud och arbetsmarknad.
• Blandekonomi – Blandekonomi är en mix av marknadsekonomi och planekonomi. Samtliga världens länder har en blandekonomi. Däremot är det mycket stor skillnad på hur stor del marknaden/staten tillåts styra ekonomiska utvecklingen.
• Cirkulär ekonomi – Cirkulär ekonomi innebär att ekonomin bygger på ”kretslopp”. Stort fokus ligger därmed på återvinning, återbruk och energiåtervinning.
• Evolutionär ekonomi – Evolutionär ekonomi innebär ekonomiska processer som sker på grund av stora innovationer i samhället.

Privatekonomi

Privatekonomi är privatpersoners planering och hushållning av de egna ekonomiska resurserna. Även här kan en kategorisering ske med underkategorier.

Inkomster

För de flesta är inkomst av tjänst (lön) den största månatliga inkomsten. Utöver lön räknas även olika bidrag in i hushållets totala inkomst. Detta så som barnbidrag, studiebidrag och bostadsbidrag.

Utgifter

Bostaden står oftast för hushållets största utgift. Det är exempelvis hyra, ränta, amortering och driftskostnader. Därefter brukar mat och transport vara två stora utgiftsposter.

Tillgångar

Tillgångar är exempelvis fastigheter, tomter, aktier, fonder och andra värdepapper. Den vanligaste formen av sparande är just månadssparande i fonder.

Skulder

För de flesta är bolånet den största posten inom skulder. Men här finns även CSN-lån, kreditkort, delbetalningar och andra konsumtionslån.

Läs mer om privatlån här.

5 Steg till bättre ekonomi

1. Skapa en budget

Att skapa en budget och bokföra alla löpande utgifter är ett första steg till att få en god överblick och bättre kontroll på den egna ekonomin. Genom att förstå hur stora summor som läggs på olika utgiftsposter kan det bli lättare att se var pengar kan sparas.

2. Se över lån och krediter

För många är lån och krediter en stor månadskostnad. Hos Advisa är det möjligt att jämföra räntor och lånevillkor hos 40 långivare och på så sätt minska månadskostnaden för lånet. Generellt är det även bättre att samla lånen, dvs. hellre ha ett större lån än många små.

3. Spara till en akut buffert

Genom att ha en buffert kan akuta och oväntade utgifter hanteras utan att dyra lån eller delbetalningar behöver tecknas. Det är däremot viktigt att bufferten enbart används vid väldigt speciella tillfällen.

4. Se över avtal och abonnemang

El, mobil, streamingtjänster och Spotify… Listan kan göras lång på abonnemang och prenumerationer som används i vardagen. En del går att säga upp, andra måste finnas kvar men kan eventuellt sänkas i pris genom prisjämförelser.

5. Ta hjälp om du behöver

I alla kommuner finns Budget- och skuldrådgivare som hjälper kommunens invånare med privatekonomiska frågor. Det är alltid bättre att söka hjälp i tid innan problemet har hunnit bli för stort och därmed är svårare att hantera.