Deflation

Hoppa direkt till avsnitt:

• Vad betyder deflation?
• Hur uppstår deflation?
• Är deflation bra eller dåligt?
• Så kan samhället påverkas av deflation
• Vanliga frågor och svar

Hur uppstår deflation?

Deflation uppstår inte av en enskild händelse utan en kombination av flera ekonomiska händelser som ofta sträcker sig över flera år. Förenklat kan sägas att det som driver deflation är motsatsen till de faktorer som driver inflation.

Lägre penningmängd

Historiskt har inflation definierats med ”ökad penningmängd” vilket resulterar i högre priser i samhället. Dess motsats, deflation, innebär därmed ”minskad penningmängd”, vilket resulterar i lägre priser i samhället. Det är även denna definition som används av Wikipedia i beskrivning av begreppet deflation.

Förenklat kan det jämföras med om en familj har tillgång till mycket, eller lite, pengar. Finns det gott om pengar, exempelvis via billiga bolån, kommer högre priser att accepteras vilket är en drivande faktor för ökade priser i samhället.

Lägre efterfrågan

Vid en mycket låg efterfrågan på varor och tjänster kommer företag behöva sänka sina priser. Detta genom exempelvis lägre vinst och effektivisering men även via ändrat utbud.

Lägre kostnader för företagen

En annan orsak till fallande priser är att företagen har lägre kostnader. Innovationer och teknisk utveckling kan exempelvis minska produktionskostnaden. Det är däremot vanligare att företagen utvecklar sina produkter och på grund av detta kan bibehålla prisnivåerna. Detta kan inte minst ses inom tekniksektorn och prisnivåerna på telefoner, datorer och övrig teknik.

Läs också: Stagflation

Förväntningar förändrar efterfrågan

Både inflation och deflation drivs av förväntningar i samhället. Om privatpersoner och företag förväntar sig en långvarig deflation kommer de att agera utifrån detta.

Eftersom priserna förväntas sjunka väntar man med större investeringar så länge som möjligt. Detta för att spara pengar på de kommande lägre priserna. Det i sig minskar efterfrågan på varor och tjänster vilket kan öka deflationsutvecklingen.

Räntenivån

Riksbankens mål är att skapa ekonomisk stabilitet i Sverige. Målet är att hålla en stabil inflation på cirka 2 %. Om de höjer styrräntan kommer privatpersoner och företag ha större lånekostnader och därmed mindre pengar att spendera.

Det minskar efterfrågan på varor och tjänster vilket förväntas få ner inflationen, det vill säga den allmänna prisökningen i samhället. Nivån på Riksbankens reporänta kan därmed användas för att öka eller minska inflations- eller deflationsnivån.

Är deflation bra eller dåligt?

Om deflation är bra eller dåligt för landets ekonomi beror delvis på de bakomliggande faktorerna. En ökad allmän konkurrens i samhället kan tillfälligt få priserna att gå ner vilket generellt ses som positivt. Ett exempel på detta är hur globaliseringen har resulterat i att företag över hela världen, inom vissa branscher, kan konkurrera om samma kunder. Det innebär däremot bara en tillfällig prisnedgång.

En långvarig deflation brukar däremot ses som negativ för den ekonomiska utvecklingen i landet. De största negativa konsekvenserna beskrivs under kommande rubrik.

Läs också: Högkonjunktur

Så kan samhället påverkas av deflation

Om den allmänna prisnivån sjunker en eller ett par månader har Sverige per definition deflation under dessa månader. Men det bör i detta fall enbart ses som ett undantag från den rådande inflationsutvecklingen och inte något som direkt skadar ekonomin. Det är alltså vid längre tidsperioder av deflation som dess negativa konsekvenser syns i landets ekonomiska utveckling.

Risk för högre arbetslöshet

Om priset på varor och tjänster sjunker kommer företagen att få lägre intäkter. Det påverkar därmed hur höga lönenivåer de kan ge till sina anställda. Om företagen inte kan sänka lönerna i samma utsträckning kommer till slut uppsägningar att ske. Långvarig deflation anses alltså riskera en större arbetslöshet och låg tillväxt.

Läs också: Medellön i Sverige

Låntagare förlorar på deflation

Även för låntagare är deflation negativt. Detta utifrån att låntagaren långsiktigt kommer att behöva betala större del av sin inkomst till lånekostnaderna. Det illustreras i följande exempel:

Erik har ett bolån med bunden ränta på 5 % i 10 år. Sverige har för tillfället en inflation på 2% vilket innebär att priset på varor och tjänster, samt Eriks lön, höjs varje år. Om Erik får en löneförhöjning med 2,5 % varje år kommer löneförhöjningarna, efter bara två år, motsvara hela räntekostnaden. I praktiken betalar han mindre andel av sin månadsinkomst i ränta år efter år.

Efter tre år går Sverige in i deflation och Erik får inte längre någon löneökning eller kanske till och med lönesänkning. Eftersom han fortfarande betalar lika mycket i räntekostnad kommer denna kostnad bli en större del av hans månadsinkomst. Det brukar förenklat anges att det blir ”dyrare med lånen” vid deflation.

Dyrare lån påverkar ekonomisk tillväxt negativt

En reellt ökad lånekostnad resulterar även i att företag inte vill låna pengar för att investera och expandera. Dessutom kommer bankerna behöva ha en stramare kreditgivning eftersom låntagarens förmåga att återbetala lånen, över en längre tidsperiod, förväntas försämras. Även detta påverkar därmed den ekonomiska tillväxten negativt.

Under perioden av deflation i Sverige, 1920 – 1922, ökade den reella lånekostnaden mycket kraftigt för många företag. Antalet konkurser ökade vilket både ledde till bankkris och kraftigt ökad arbetslöshet.

Konsumtion

Långvarig deflation anses även påverka konsumtionen, och därmed ekonomisk tillväxt, negativt. Eftersom prisnivåerna förväntas sjunka väntar de flesta med att köpa allt från kapitalvaror och fastigheter. Ju längre de kan vänta desto bättre. En minskad konsumtion påverkar företagen negativt vilket i sin tur kan leda till högre arbetslöshet.