Recession

Hoppa direkt till avsnitt:

• Vad betyder recession?
• Varför uppstår recession?
• Så går det till när ett land hamnar i recession
• Är Sverige i recession år 2024?
• Vad kännetecknar en recession?
• Vad gör man för åtgärder under en recession?
• Vad innebär en recession för privatpersoner?
• Vanliga frågor och svar

Ekonomiska faktorer

Bland de ekonomiska finns exempelvis kraftigt ökade råvarukostnader, vilket var orsaken till oljekrisen på 70-talet. Ett annat exempel är hur Covid-pandemin lamslog ekonomin i flera länder år 2020. Utöver minskad import och export påverkades vissa branscher mycket negativt av restriktionerna i landet. Många anställda inom restaurang- och nöjesbranschen blev arbetslösa och oron för den ekonomiska framtiden växte.

Psykologiska faktorer

Dessutom bör även de psykologiska faktorerna nämnas. Finns en oro för recession kommer människor att konsumera mindre och agera på ett sätt som faktiskt gynnar recessionens framväxt. 

Så går det till när ett land hamnar i recession – steg för steg

Nedan beskrivs, med ett något förenklat förlopp, hur ett land går från högkonjunktur till recession.

1. Händelser som påverkar nuvarande ekonomiska struktur

Första steget till recession är att flera kraftiga händelser sker som påverkar landets ekonomi negativt. Det kan exempelvis vara kraftigt ökade livsmedels- eller drivmedelskostnader eller snabbt ökad styrränta.

Exempel på värre händelser kan vara  framväxande geopolitiska spänningar, risk för inbördeskrig och liknande. Oavsett så krävs så pass stora ekonomiska förändringar att de tydligt försämrar förutsättningarna för både privatpersoner och företag.

2. Oro för framtiden

De händelser som påverkar landets ekonomi negativt skapar nu oro hos både företag och privatpersoner. En oro som innebär att exempelvis hög inflation, ökad ränta eller höga drivmedelskostnader inte bara ses som något tillfälligt utan snarare som ett långvarigt problem. Därmed behöver de anpassa sin ekonomi utifrån förväntade försämrade ekonomiska tider.

3. Mindre konsumtion

Med högre levnadskostnader kommer människor att konsumera i mindre omfattning. Höjs även räntan kommer invånarna dessutom behöva lägga en större del av sin inkomst på att betala bolånet. Detta, tillsammans med en allmän oro, gör att konsumtionen minskar kraftigt.

4. Större arbetslöshet

Med mindre konsumtion kommer försäljningen hos ett stort antal företag att minska. Det gäller exempelvis försäljning av elektronik, bilar, kläder och andra varor som är möjliga att dra ner på i vardagen. Men även för livsmedelsbutiker kommer recessionen att kännas av. Även om människor alltid behöver mat så kommer varor till lågpris att prioriteras i större utsträckning.

5. Oro och mindre konsumtion

Med större arbetslöshet minskar konsumtionen ytterligare, vilket därmed skapar en ”ond spiral”. Bland annat innebär det att färre jobbar, konsumtionen minskar och  att företagen omsätter mindre. Därtill skapas högre kostnader för staten utifrån att de behöver betala ut mer i bidrag och ersättningar. Detta samtidigt som skatteintäkterna är lägre på grund av en högre arbetslöshet.

Det skapas därmed en negativ spiral där lägre konsumtion skapar större arbetslöshet – vilket skapar mer oro och mindre konsumtion. I värsta fall övergår landets ekonomi till depression vilket är en betydligt kraftigare lågkonjunktur än recession.

Är Sverige i recension år 2024?

Ja, enligt Konjunkturinstitutet (KI) är Sverige i en recession och en lågkonjunktur 2024. Hög inflation och höga räntor lyfts fram som den främsta anledningen.

Exempel på faktorer som gjort att vi hamnat i en recession är:

• Kriget i Ukraina – Skapar högre råvarupriser och minskad handel med Ryssland.
• Covid-nedstängningar i Kina – Skapar leveransproblem och råvarubrist.
• Energikris – Skapar högre energikostnader.
• Kraftigt ökad inflation – Bidrar till ökade levnadskostnader.
• Höjd styrränta – Skapar större bolånekostnader.
• Europeisk recession – Ländernas ekonomier påverkar varandra.

Enligt KI kommer recessionen och lågkonjunkturen fördjupas under 2024. Det kommer göra att arbetslösheten ökar under året. Men man tror att inflationen kommer att dämpas mot slutet av året och att ekonomin långsamt kan börja växa igen.

Vad kännetecknar en recession?

En recession kännetecknas primärt av försämrade ekonomiska förutsättningar för både privatpersoner och företag. Bland annat kan detta ses i:

Minskad konsumtion

Ett av de tydligaste tecknen på recession är en minskad konsumtion. Detta utifrån att invånarna har en mindre summa att spendera på grund av ökade levnadskostnader. Dessutom är oron för den ekonomiska framtiden större vilket gör att pengar hellre sparas än konsumeras.

Minskad BNP

BNP (bruttonationalprodukten) mäter totala värdet av alla varor och tjänster som produceras i ett land. I ekonomiska sammanhang anges att negativt BNP under två efterföljande kvartal är ett tecken på att landet är i en recession.

Minskade investeringar

Recession innebär ökad oro för den ekonomiska framtiden. Många företag och privatpersoner avvaktar därför med stora ekonomiska beslut. Detta för att se hur ekonomin kommer att utvecklas. Därmed sker färre stora investeringar, något som gör att företagen inte växer lika snabbt som tidigare.

Ökad arbetslöshet

Ökad oro för framtiden, minskade investeringar och minskad konsumtion är tre faktorer som tydligt påverkar företagens ekonomiska utveckling. Både neddragningar och konkurser ökar därför under dessa perioder.

Börsen faller

Börsen faller i värde vilket beror på flera orsaker. Framförallt handlar det om att börsen speglar marknadens framtidstro. Om investerare blir mer försiktiga och tror att företagens vinster kommer att falla kommer även börsen att falla. Dessutom finns det mindre kapital att investera då många behöver använda pengarna till högre hyra, ränta, el eller andra levnadskostnader. Det är inte ovanligt att börsen faller kraftigt ett halvår eller år före recessionen slagit igenom i landet.

Bostadspriserna faller

Bostadspriserna drivs framförallt av ränteläget i landet och hur stor del av inkomsten som invånarna har råd att lägga på sitt boende. Recession innebär ofta högre ränta vilket ökar räntekostnaden på bolånen och pressar därmed ner bostadspriserna. Dessutom påverkas priserna av en allmänt sämre ekonomisk situation för många i samhället.

Inflation som stiger snabbt

En recession behöver inte kännetecknas av inflation. Men om inflationen stiger snabbare än vad Riksbanken har förväntat sig kan det resultera i höjd styrränta vilket i sin tur medför höjda bolåneräntor. Om så sker kommer även räntekostnaderna kraftigt att öka, något som minskar konsumtionen.

Lägre långa än korta räntor

Ett finansekonomiskt tecken att ett land är på väg in i recession är att räntan på de längre statsobligationerna blir lägre än räntan på de kortare statsobligationerna.

Vanligtvis har de med längre löptid en högre ränta eftersom det återspeglar den högre risken. Men med oro på finansmarknaden söker allt fler investerare trygga alternativ, det vill säga fast avkastning under längre tid. Detta ska alltså inte ses som en orsak till recessionen utan snarare ett tecken på att investerare antar att ett land är på väg in i recession.

Vad gör man för åtgärder under en recession?

Samtliga länder har regelbundet perioder av hög- och lågkonjunktur. En mild lågkonjunktur, eller recession, är alltså inte ovanligt. Däremot agerar länderna med finans- och penningpolitik för att begränsa recessionens längd samt omfattning. Om detta inte lyckas finns risken att ekonomin går ner i en djup lågkonjunktur, alltså en depression, vilket är betydligt svårare att hantera.

Finanspolitik

Finanspolitik är den del av ett landets ekonomi som politikerna har störst makt att påverka. Detta genom att exempelvis sänka skatter, subventionera kostnader eller öka bidrag. Ett exempel är att arbetslösa och sjuka kan få ersättning via A-kassan och Försäkringskassan. Det i sig blir en dämpande ekonomisk effekt om landet går in i en recession.

Kan leda till ökad köpkraft – eller mer inflation

En expansiv finanspolitik innebär därmed att staten sänker skatterna eller höjer bidragen. Detta för att öka konsumtionen i samhället och på lång sikt minska arbetslösheten. Däremot kan en alltför expansiv finanspolitik resultera i att inflationen ökar vilket innebär att den reella köpkraften hos befolkningen ändå minskar.

Penningpolitik

Penningpolitik är den del av landets ekonomi som primärt styrs av Riksbanken. Det är Riksbanken som sätter styrräntan vilken i sin tur påverkar räntenivåerna som bankerna erbjuder sina kunder. En höjd ränta minskar visserligen inflationen men skapar högre räntekostnader för både privatpersoner och företag.

Styrräntan påverkar värdet på valutan 

Dessutom påverkar styrräntan värdet på landets valuta i förhållande till andra länders valutor. Med en allt för låg ränta kommer den svenska kronan att tappa i värde mot exempelvis euron och den amerikanska dollarn, vilket innebär att all import blir dyrare.

Att sänka räntan, för att ta ett land ur en recession, kan alltså resultera i både högre inflation och försvagad valuta.

Vad innebär en recession för privatpersoner?

För privatpersoner kännetecknas en recession av svårare ekonomiska förutsättningar. Det kan exempelvis innebära högre levnadskostnader och boendekostnader samtidigt som löneökningarna inte följer med i samma takt.

Det finns alltså en fördel att se över sina kostnader, tänka långsiktigt och anpassa ekonomin efter de nya förutsättningarna. Ett talesätt som passar är att planera för det värsta – och hoppas på det bästa.

Tänk långsiktigt

Det är omöjligt att veta hur länge en recession kommer att pågå samt hur de statliga ekonomiska åtgärderna kommer att påverka din privatekonomi. Det bästa är att tänka långsiktigt och skapa en budget som ”tar höjd” för ytterligare ökade kostnader.

Se över dina lån och krediter

Personer som har privatlån, kreditkortsskulder eller avbetalningar kan samla dessa i ett så kallat samlingslån. I korthet innebär det att samlingslånet används för att lösa samtliga övriga lån och krediter. Ett lån som både kan ge lägre ränta och lägre månadskostnad.

Försäkringar

Genom att jämföra försäkringar går det att spara relativt stora summor varje år. Att jämföra blir ett sätt att dra ner på de återkommande årliga kostnaderna.

Men allra viktigaste är att se över att alla familjemedlemmar har tillräckligt med försäkringsskydd. Detta via exempelvis A-kassa samt inkomst-, sjuk- och olycksfallsförsäkring. Det blir extra viktigt under en recession då det är svårare att hitta nytt jobb samtidigt som ekonomin redan är pressad.

Transport

Utöver mat- och boendekostnad är transportkostnaden en av de största posterna i många familjers ekonomi. Går det att samåka, sälja bilen eller hyra ut den? Om den inte krävs för att komma till jobbet kanske kollektivtrafik kan prioriteras.

Investeringar

Investeringar bör alltid ske långsiktigt och detta gäller inte minst under en recession. Det är omöjligt att veta när ekonomin vänder och när företagens vinster därmed återigen kan förväntas öka. Däremot visar all statistik att konjunkturen tids nog kommer att vända. Att därmed sälja aktier och fonder under en recession kan innebära att försäljning sker på, eller nära, de allra lägsta nivåerna.

Sprid risken och investera långsiktigt

Oavsett låg- eller högkonjunktur finns även en stor fördel att sprida risken. Exempel på åtgärder för att sprida risken är att komplettera aktier och fonder med obligationer eller råvaror, månadsspara samt inte fokusera för mycket på utvecklingen på kort sikt.

Kortsiktigt kan däremot andra investeringar vara bättre än aktier – exempelvis P2P-lån eller att ha pengarna på ett sparkonto.