Fråga Advisa:

Vad är en buffert?

Jag försöker få ordning på mitt sparande och har bland annat börjat investera i fonder. Men jag har också hört många säga att man behöver en buffert. Vad är en buffert, och hur mycket bör jag spara i en buffert?

Povel på Advisa svarar:

En buffert är sparat kapital som du enbart ska använda vid oförutsägbara utgifter. Bufferten skapar därmed en ekonomisk trygghet så att du inte behöver teckna ett lån vid dessa tillfällen. Du kan till exempel använda din buffert till om bilen behöver repareras oväntat eller om tvättmaskinen gått sönder.

En buffert kan även vara bra att ha i fall du skulle bli arbetslös eller sjukskriven och därmed får en reducerad inkomst.

Generellt brukar man alltså på så sätt särskilja en buffert från “vanligt sparande” som kan gå till shopping, nöjen eller resor. Även pengar som investeras i värdepapper brukar inte räknas till din buffert – eftersom de inte är lika lättillgängliga.

Vad är buffertsparande?

Buffertsparande innebär att pengar sparas undan till en buffert. För de flesta sker sparandet på ett sparkonto med fria insättningar och uttag. Därmed kan pengarna lätt användas om det skulle uppstå en större oförutsägbar utgift i vardagen.

Hur stor buffert bör man ha?

Det viktigaste är att bufferten skapar en ekonomisk trygghet. För vissa innebär det en summa som motsvarar en månadslön medan det för andra krävs betydligt större belopp för att känslan av trygghet ska uppnås.

Det vanligaste är att utgå ifrån antalet månadslöner eller att göra en egen beräkning – där en buffert på två månadsinkomster brukar räknas som rimligt.

Läs vidare så berättar vi mer om hur du bör tänka med din buffert beroende på dina utgifter och din boendeform.

 

Ange beloppet för detta lån.
kr
Ungefärlig kostnad i 12 år
0 kr/mån
+
Genom att samla lån får du större chans till bättre bud då hela din lånesituation beaktas och kan förbättras. Bankerna kan då "köpa upp" alla dina lån och ge ett förbättrat lån på hela ditt belopp, ofta med bättre villkor än att ta ett nytt lån ovanpå dina gamla
Din e-post behövs för att du säkert ska kunna motta låneförslagen och för kontakt genom processen.
Validering
Vi behöver ditt telefonnummer så att våra rådgivare kan kontakta dig angående din låneansökan.
Validering
Ansökt lånebelopp

310000 kr

           
Lånetid

12 år

Genom att påbörja ansökan godkänner jag användaravtalet och bekräftar att jag tagit del av dataskyddspolicyn.
Tryggt och säkert

*Räntan är rörlig och sätts individuellt. För ett annuitetslån på 0 kr med 12 års löptid, nominell ränta NaN % och 0 kr i uppläggnings-/aviavgift blir den effektiva räntan 0 %. Totalt belopp att betala: 0 kr. Månadskostnad: 0 kr fördelat på 144 betalningstillfällen. Uppdaterat 2020-09-09. Advisa arbetar med 40 kreditgivare. Din ansökan kommer att skickas till de kreditgivare som bäst matchar din profil. Återbetalningstid 1-20 år. Maximala räntan är 33,99%. Räntespann mellan: 5,20% - 33,99% (Uppdaterat februari 2024).

Alternativ 1 – räkna på buffert efter månadslöner

Ett vanligt riktmärke är att ha två månadsinkomster i buffert. Utöver lön behöver du också räkna med eventuella bidrag. Vid flera vuxna i hushållet beräknas deras totala månadsinkomst.

Fördelen med att utgå från månadsinkomst är att hushållets kostnader är anpassade efter inkomsten. Denna beräkning kan däremot bli lite missvisande om personer med låg inkomst bor i en större villa. Då kan det vara bättre att avsätta en uträknad buffertsumma.

Läs också våra 50 bästa tips för att spara pengar.

Alternativ 2 – räkna på buffert efter summa

Det andra alternativet är att utgå från boende- och livssituationen och beräkna ett belopp som förväntas skapa ekonomisk trygghet. Det är i detta läge även viktigt att fundera på vad bufferten förväntas användas till. Ska exempelvis en bilreparation klassas som oförutsägbar utgift eller är det något som bilägaren bör räkna med regelbundet?

Hur stor buffert man bör ha är individuellt utifrån de egna ekonomiska förutsättningarna. Det viktiga är att personen kan hantera en, eller flera, oväntade utgifter. Bland annat påverkar följande:

  • Boendeform
  • Familjens storlek
  • Antalet bilar
  • Andra stora fasta kostnader

Buffert vid hyreslägenhet

Flera banker anger att en buffert på två månadsinkomster bör räcka för de allra flesta som bor i en hyresrätt. Pengarna kan användas vid exempelvis sjukskrivning, arbetslöshet eller en oväntad utgift i vardagen. Den stora skillnaden mot annan boendeform är att det inte kan uppstå oväntade boendekostnader. Detta utifrån att fastighetsägaren betalar för exempelvis fastighetsunderhåll och vitvaror.

Buffert för husägare

I likhet med andra boendeformer bör husägare ha cirka två månadslöner i buffert för oförutsägbara händelser. Denna summa bör alltså kunna användas till de kostnader som inte är kopplade till boendet.

Läs också: Jämför sparkonton med ränta

Ytterligare buffert för boendet rekommenderas

Därtill bör en ytterligare buffertsumma beräknas utifrån vad som förväntas behövas för oförutsägbara boendekostnader. Det går däremot inte att ange någon generell summa då det bland annat beror på husets storlek, ålder, värmekälla och mycket annat. Läs här vår att se hur du räknar ut dina boendekostnader med en boendekalkyl.

Eftersom det kommer att krävas regelbundna renoveringar på ett hus bör dessutom ett löpande månadssparande ske till detta. En buffert ska exempelvis inte behöva användas för en planerad målning av fasaden eller reparation av staket.

Vanliga frågor och svar – Buffert

Hur stor buffert bör en pensionär ha?
En pensionär som bor i hyreslägenhet bör ha 1-2 månadsinkomster i buffert. Bor personen i villa behöver hänsyn tas till risken för oväntade boendekostnader.
Hur många svenskar har en buffert?
Enligt bolånebanken SBAB har cirka 70 % av alla i Sverige en ekonomisk buffert.

Advisa samarbetar med 40 långivare

SEB logotyp
Bank Norwegian logotyp
re:member logotyp
Nordax logotyp
IKANO Bank logotyp
MedMera Bank logotyp
Visa fler långivare