Borgen
För att öka chansen att få ett bolån kan en låntagare ansöka om lån med borgen. Det innebär att en annan person (borgensmannen) åtar sig att återbetala lånet i det fall som låntagaren inte klarar av det.
Både medlåntagare och borgen medför alltså ett betalningsansvar på ytterligare en person utöver låntagaren. Skillnaden är vid vilka tillfällen som banken kan ställa krav på återbetalning. Vid medlåntagare kan banken rikta återbetalningskravet mot valfri person som är solidariskt ansvarig för lånet. Vid borgen förväntas banken primärt rikta ansvaret mot låntagaren. Enbart om låntagare inte följer avtalet kan kravet ställas på borgensmannen.
Solidariskt betalningsansvar
Solidariskt betalningsansvar är när flera personer enligt reversen är ansvariga att betala en skuld och att kravet på återbetalning, från exempelvis banken, kan riktas mot vem som helst av dessa. Om fem personer är solidariskt ansvariga för en skuld kan alltså banken kräva in hela beloppet från en enda av dessa fem personer. Om du har solidariskt betalningsansvar för ett lån kan du alltså bli tvungen att återbetala hela lånebeloppet själv.
Då uppstår regressrätt
Inom solidariskt betalningsansvar gäller regressrätt. Det innebär att om en person betalar mer än sin andel på lånet har den personen rätt att kräva tillbaka pengar från de övriga som varit solidariskt ansvariga för samma lån. Det är därför viktigt att spara underlag på lån, inbetalningar och annat som kan styrka att en större inbetalning skett än gällande andel. Dessa underlag kan sedan användas i kontakt med Kronofogden om hjälp behövs med indrivning av skulden.
Primärt eller sekundärt solidariskt betalningsansvar
Generellt används primärt solidariskt betalningsansvar vid exempelvis medlåntagare. Sekundärt ansvar tillämpas betydligt mer sällan.
Primärt
Med primärt betalningsansvar menas att borgenären kan rikta krav på återbetalning mot valfri person som är medlåntagare till lånet. Detta helt utifrån borgenärens egna val.
Sekundärt
Med sekundärt betalningsansvar menas att borgenären måste följa en specifik turordning när de kräver in skulden. För de medlåntagare som står i början av denna turordning uppstår därmed högre risk än för de som står längre ner. Detta är däremot mycket ovanligt vid lån till privatpersoner.
Läs också: Ärver man skulder? Det här händer med lån vid dödsfall
Betalningsansvar för företagare
Beroende på företagsform finns olika betalningsansvar hos ägarna.
Enskild Näringsverksamhet
Vid enskild näringsverksamhet är företaget och personen samma juridiska person. Det innebär automatiskt ett personligt betalningsansvar även för företagets skulder. Uppstår skulder som inte kan betalas kan i slutändan Kronofogden genomföra utmätning på personen egendom för att reglera skulderna.
Aktiebolag
Ett aktiebolag är en egen juridisk person. Om det uppstår skulder som inte kan betalas kan företaget försättas i konkurs utan att ägarna blir betalningsansvariga. Men det finns undantag för de som har företrädaransvar inom företaget.
Med företrädaransvar menas generellt de som sitter i företagets styrelse och dessa kan bli betalningsansvariga för skatteinbetalningar. Detta gäller om styrelsen anses agerat uppsåtligt eller oaktsamt. Exempelvis ska ansökan om konkurs, eller företagsrekonstruktion, ha skett i sådan tid att en avveckling av företaget ska kunna ske under ordnade former. Att inte ansöka om konkurs, om företaget uppenbarligen inte har tillräckliga ekonomiska förutsättningar, kan anses vara oaktsamt.
Styrelse kan även bli solidariskt betalningsansvarig om det egna kapitalet är lägre än bolagets registrerade aktiekapital och styrelsen i detta fall inte agerar enligt aktiebolagslagen (2005:551).
Förening / Stiftelse
Styrelsen i en förening kan bli personligt betalningsansvariga om de exempelvis:
- inte betalat skatter eller avgifter enligt skattebetalningslagens regler/skatteförfarandelagens regler.
- inte gjort skatteavdrag för anställda.