Ordlista:

Regressrätt

Regressrätt innebär att en person, eller ett företag, har juridisk rätt att kräva återbetalning för en skuld som betalaets åt någon annan. För privatpersoner används regressrätt främst när två personer tecknar lån gemensamt eller när lånet tecknas med borgen. Läs mer om regressrätt, när den kan tillämpas och hur skulden regleras mellan parterna.

Ange beloppet för detta lån.
kr
Ungefärlig kostnad i 12 år
0 kr/mån
+
Genom att samla lån får du större chans till bättre bud då hela din lånesituation beaktas och kan förbättras. Bankerna kan då "köpa upp" alla dina lån och ge ett förbättrat lån på hela ditt belopp, ofta med bättre villkor än att ta ett nytt lån ovanpå dina gamla
Din e-post behövs för att du säkert ska kunna motta låneförslagen och för kontakt genom processen.
Validering
Vi behöver ditt telefonnummer så att våra rådgivare kan kontakta dig angående din låneansökan.
Validering
Ansökt lånebelopp

310000 kr

           
Lånetid

12 år

Genom att påbörja ansökan godkänner jag användaravtalet och bekräftar att jag tagit del av dataskyddspolicyn.
Tryggt och säkert

*Räntan är rörlig och sätts individuellt. För ett annuitetslån på 0 kr med 12 års löptid, nominell ränta NaN % och 0 kr i uppläggnings-/aviavgift blir den effektiva räntan 0 %. Totalt belopp att betala: 0 kr. Månadskostnad: 0 kr fördelat på 144 betalningstillfällen. Uppdaterat 2020-09-09. Advisa arbetar med 40 kreditgivare. Din ansökan kommer att skickas till de kreditgivare som bäst matchar din profil. Återbetalningstid 1-20 år. Maximala räntan är 33,99%. Räntespann mellan: 5,20% - 33,99% (Uppdaterat februari 2024).

Vad är regressrätt?

Regressrätt är en juridisk term som förekommer inom flera olika områden. Det innebär i korthet en rättighet att kräva tillbaka en skuld som betalats för någon annan. För privatpersoner används regressrätt främst inom lån och reglering av skulder. Det är även den inriktningen som denna artikel kommer att fokusera på.

Regressrätt vid lån

Regressrätt vid lån uppstår exempelvis om två personer tecknar ett lån tillsammans eller när någon går in som borgenär för ett lån.

Behöver exempelvis medlåntagaren betala mer än hälften av skulden, eller om borgenären behöver betala på skulden, uppstår regressrätt mot den person som står som huvudlåntagare. De har därmed rätten att kräva tillbaka den del av lånet som de betalat åt den andra personen.

Exempel på när regressrätt tillämpas

Anna och Johan vill köpa en bil och önskar därför låna 100 000 kronor. De söker ett privatlån där Anna anges som låntagare och Johan som medsökande. Tack vare att de är två som ansöker tillsammans får de bättre villkor från banken. Låneavierna skickas till Anna men de betalar lika stor summa varje månad var.

Året efter går paret skilda vägar och Anna slutar att betala låneavierna varpå banken vänder kravet till Johan. Han blir därmed tvungen att betala hela kvarvarande skuld, det vill säga 60 000 kronor. Johan har nu regressrätt mot Anna på 30 000 kronor, det vill säga halva skulden. Han meddelar henne detta men eftersom hon inte betalar ansöker Johan om betalningsföreläggande hos Kronofogden.

Solidariskt betalningsansvar för lånet

Om två eller fler personer tecknar ett lån tillsammans har de oftast solidariskt betalningsansvar. Detta utifrån att huvudregeln är att gemensamma lån har solidariskt betalningsansvar enligt skuldebrevslagen.

Samtliga låntagare har ansvar för hela skulden

Det innebär att varje enskild person har ansvaret för att hela skulden återbetalas. Banken kan därmed rikta betalningsansvaret mot vilken de vill av dessa personer varpå den personen är juridiskt bunden att betala hela beloppet. Det är i detta fall som denna person får regressrätt mot den som inte betalat sin del av skulden.

Kan avtala andra villkor

Om inte andra villkor finns i skuldebrevet är alltså samtliga låntagare betalningsansvariga, det vill säga de har solidariskt betalningsansvar. I vissa fall kan banken däremot acceptera villkor som exempelvis anger att låntagarna har delat ekonomiskt ansvar. Med två låntagare kan de exempelvis stå för 50% av lånesumman vardera. Det är däremot ovanligt.

Läs också: Vad är en borgenär, gäldenär och en borgensman?

Tillfällen då skulden inte kan regleras

Regressrätten kan uppfattas som en trygghet för medlåntagare att få skulden reglerad i efterhand. Men det kan vara en långdragen och svår process. Dessutom finns det tillfällen då någon reglering av skulden inte är möjlig.

Ingen regressrätt vid skuldsanering

Regressrätten kan inte utnyttjas mot en person som är under skuldsanering. I detta fall kan alltså den som betalat större delen av lånet inte kräva pengar från den andra låntagaren. Det innebär att en av låntagarna kan bli skyldig att betala hela skulden utan att kunna få tillbaka några pengar.

Om andra låntagaren avlider och det saknas tillgångar

Regressrätt gäller även mot dödsbon. Skulle ena låntagaren avlida och den andra behöver betala hela lånet kan alltså regressrätten användas och återbetalningskrav ställas mot dödsboet. Efter att dödsboets tillgångar och skulder har upprättats i en bouppteckning betalas eventuella skulder.

Om det däremot inte finns tillräckligt med tillgångar kan dödsboet försättas i konkurs varpå resterande skulder inte kan regleras.

Måste finnas avtalat

Det måste alltid finnas ett avtal som anger att personen, som betalar på lånet, har ett juridiskt ansvar att reglera skulden. Det vanligaste är att detta anges i skuldebrevet.

Om det inte finns något avtal kan inte regressrätt uppstå. Om en person har ett privatlån och en vän till denne betalar av hela lånet kan inte regressrätt utnyttjas. Detta utifrån att vännen inte var juridiskt bunden till att betala denna skuld. I detta fall skulle vännen i stället behöva upprätta ett skuldebrev om pengarna önskas bli återbetalda.

Exempel på lånesituationer där regressrätt kan uppstå

Borgen

Banken kräver att en borgensman ska betala på den skuld som borgensåtagandet gäller. I detta fall kan sedan borgensmannen använda regressrätt mot låntagaren. Detta oberoende av summa som betalats.

Borgen vid flera borgensmän

När det finns flera borgensmän som är solidariskt betalningsansvariga kan banken kräva att en av dessa ska återbetala hela skulden. Då kan denna borgensman utnyttja regressrätt mot övriga borgensmän.

Medlåntagare

Tecknas ett lån med en medlåntagare har de två låntagarna lika stort betalningsansvar. Om en person behöver betala mer än 50% av skulden uppstår regressrätt mot den andra.

Preskriptionstid på regressrätt

I likhet med övriga skulder finns en preskriptionstid på skulder som kan krävas in via regressrätt. Preskriptionstiden är vanligtvis 10 år från det datum som skulden betalats av exempelvis medlåntagaren eller borgenären.

Regressavtal

Ett regressavtal kan upprättas mellan låntagare som gemensamt tecknar ett lån. Avtalet anger hur skulden ska regleras mellan dem i det fall som en av låntagarna behöver betala större delen av lånebeloppet och därmed får regressrätt.

Ett regressavtal påverkar alltså inte villkoren i skuldebrevet mellan banken och låntagarna. Det finns fortfarande ett solidariskt betalningsansvar vilket innebär att banken kan kräva in hela skulden från en av låntagarna. Däremot gör regressavtalet det tydligare, och enklare, för låntagarna att reglera skulden mellan sig om regressrätt uppstår. Det kan exempelvis stå att resterande skuld ska regleras under 36 månader eller med en viss summa per månad.

Exempel 1 – Bolån till barn

Regressavtal kan exempelvis vara viktigt att upprätta om föräldrar behöver vara medlåntagare på ett bolån för att deras barn ska få lånet beviljat. Skulle barnet inte betala ränta och amortering kommer kravet att ställas mot föräldrarna. Med ett regressavtal blir det tydligt när och hur barnet förväntas betala tillbaka denna skuld.

Läs också: Dröjsmålsränta

Exempel 2 – Olika stor skuld

Regressavtal kan även användas om låntagarna vill reglera fördelningen av den gemensamma skulden till banken. Det kan exempelvis framgå att ena låntagaren bara är ansvarig för 30 % av lånebeloppet. Därmed uppstår regressrätt utifrån denna procentuella fördelning av skulden.

Så kan du utkräva regressrätt

Som exemplet ovan visar har en låntagare, som betalat större del av skulden, rätten att kräva tillbaka det belopp som betalats för en annan persons skuld. Detta tack vare regressrätten. Det regleras i första hand genom att låntagarna kommunicerar med varandra och försöker hitta en ekonomisk lösning.

Betalningsföreläggande hos Kronofogden

Om betalning ändå uteblir kan personen som har regressrätt ansöka om betalningsföreläggande hos Kronofogden. Skulle personen, som är skyldig pengar, inte acceptera skulden är sista steget att lyfta tvisten till en svensk domstol.

Vanliga frågor och svar – Regressrätt

Vem har regressrätt vid ett lån?

Den person som står på låneavtalet, och betalat för den andra låntagarens skuld, har regressrätt.

Har borgensman alltid regressrätt?

Ja, skulle en borgensman behöva betala hela, eller delar av, lånet finns alltid regressrätt mot låntagaren.

Vad är ett regressavtal?

Ett regressavtal är ett avtal mellan låntagare som tecknat ett lån gemensamt. Det reglerar hur skulden ska återbetalas i det fall som regressrätten utnyttjas mellan dem.

Vad är skillnaden på skuldebrev och regressavtal?

Ett skuldebrev upprättas mellan låntagare och långivare medan regressavtal upprättas mellan låntagare som tecknat lån gemensamt.

Advisa samarbetar med 40 långivare

SEB logotyp
Bank Norwegian logotyp