Dröjsmålsränta – vad är det och vilka regler gäller?

Dröjsmålsränta är en extra räntekostnad som företag har rätt att ta ut om du inte betalar din faktura eller ditt lån i tid. Ur kundens perspektiv kan den ses som en ren straffavgift, men dröjsmålsräntan finns där av en anledning.

Att fakturaköpen ökar är knappast någon större nyhet. Moderna betallösningar har gjort det enklare än någonsin att shoppa bekvämt och tryggt hemifrån soffan. Att betala köpet i tid är inte alltid lika enkelt, vilket snabbt leder till påminnelseavgifter och dröjsmålsränta enligt lag. Många gånger är dessa pålägg en ren nödvändighet. Sena betalningar är nämligen ett stort problem för framförallt mindre företag, då de är beroende av att få in pengarna i tid för att verksamheten ska gå runt.

Vad är skillnaden mellan påminnelseavgift och dröjsmålsränta?

Förutsatt att det framgår i avtalet, har företag rätt att ta ut 60 kronor i ersättning för det administrativa arbetet med att skicka en påminnelse. Går ärendet till inkasso blir kostnaden istället 180 kronor. På fakturan framgår alltid det sista datumet för när pengarna ska synas på kontot. 

När det gäller dröjsmålsränta mellan säljare och konsument finns det två olika upplägg: 

1. Avtalad dröjsmålsränta
   Detta innebär att företaget själva har bestämt räntesatsen vid försenad betalning. Regeln säger dock att den ska vara skälig och inte orimligt hög. Att ta ut så kallad ockerränta är straffbart. 
2. Dröjsmålsränta enligt räntelagen
   Detta innebär att ingen bestämd procentsats finns i avtalsvillkoren. Istället lägger företaget på Riksbankens referensränta + åtta procentenheter. Referensräntan fastställs en gång per halvår. Om inget annat avtalats har ett företag rätt att ta ut dröjsmålsränta först efter 30 dagar från fakturadatum. Påminnelseavgiften kan alltså komma betydligt tidigare än dröjsmålsräntan.

Hur mycket blir dröjsmålsräntan i kronor?

Det beror så klart på kreditbeloppets storlek och huruvida företaget använder avtalad dröjsmålsränta eller tar stöd i räntelagen.

Här följer ett enkelt räkneexempel:

Du har inte betalat din faktura inom 30 dagar och drabbas därför av dröjsmålsränta. Företaget har ingen avtalad dröjsmålsränta utan använder sig av den lagstadgade räntesatsen.

Fakturabeloppet är 5000 kronor och då referensräntan i nuläget är 0 % lägger företaget på en dröjsmålsränta på 8 % (referensränta 0 % + dröjsmålsränta 8 %). Dröjsmålsräntan är beräknad per år och blir alltså totalt 400 kronor. Din skuld ökar för varje dag som går och på en månad blir återbetalningsbeloppet ca 5033 kronor, bortsett från övriga avgifter.

Högkostnadskrediter och dröjsmålsränta – ett växande problem

För den som endast har någon enstaka förfallen faktura gör kanske inte dröjsmålsräntan någon större skillnad för ekonomin. Men då köpen blir många och företagen erbjuder bekväma avbetalningsplaner kopplade till kreditbolag, gäller det att se upp. Alla kreditköp är de facto lån och ju längre du har dem, desto dyrare blir de. Den som halkar efter med betalningarna kan lätt få en chock när dröjsmålsräntan kickar in – speciellt när det gäller konsumtionslån.   

Regeringen har föreslagit hårdare regler för snabblånsföretagen som i nuläget har rätt att ta ut en dröjsmålsränta på hela 40 procentenheter över referensräntan. För den med många utspridda krediter kan den totala dröjsmålsräntan bli skyhög och skapa en ekonomisk rävsax på sikt, då det inte finns några pengar kvar att amortera av lånen med. 

Växande skulder leder snabbt till inkassokrav och betalningsförelägganden hos Kronofogden. Med betalningsanmärkningar blir det svårt att få nya lån, hyra bostäder och teckna abonnemang i framtiden. Så även om dröjsmålsräntan kan verka obetydlig vid första anblicken, är det bra att ha ”många bäckar små”-principen i bakhuvudet när du synar villkoren i avtalet.