Alternativ 1 – räkna på buffert efter månadslöner
Ett vanligt riktmärke är att ha två månadsinkomster i buffert. Utöver lön behöver du också räkna med eventuella bidrag. Vid flera vuxna i hushållet beräknas deras totala månadsinkomst.
Fördelen med att utgå från månadsinkomst är att hushållets kostnader är anpassade efter inkomsten. Denna beräkning kan däremot bli lite missvisande om personer med låg inkomst bor i en större villa. Då kan det vara bättre att avsätta en uträknad buffertsumma.
Läs också våra 50 bästa tips för att spara pengar.
Alternativ 2 – räkna på buffert efter summa
Det andra alternativet är att utgå från boende- och livssituationen och beräkna ett belopp som förväntas skapa ekonomisk trygghet. Det är i detta läge även viktigt att fundera på vad bufferten förväntas användas till. Ska exempelvis en bilreparation klassas som oförutsägbar utgift eller är det något som bilägaren bör räkna med regelbundet?
Hur stor buffert man bör ha är individuellt utifrån de egna ekonomiska förutsättningarna. Det viktiga är att personen kan hantera en, eller flera, oväntade utgifter. Bland annat påverkar följande:
- Boendeform
- Familjens storlek
- Antalet bilar
- Andra stora fasta kostnader
Flera år som ekonomi- och näringslivsreporter har gett Povel ett fundament för att leverera lättbegripliga texter inom privatekonomi här på Advisa.se.
Vanliga frågor och svar – Buffert
Hur stor buffert bör en pensionär ha?
En pensionär som bor i hyreslägenhet bör ha 1-2 månadsinkomster i buffert. Bor personen i villa behöver hänsyn tas till risken för oväntade boendekostnader.
Hur många svenskar har en buffert?
Enligt bolånebanken SBAB har cirka 70 % av alla i Sverige en ekonomisk buffert.
