Vad reglerar räntelagen?
Räntelagen reglerar exempelvis följande:
- Dröjsmålsränta
- Betalningsvillkor
- Informationsplikt
- Löpande kredit med ränta
- Försvårande omständigheter
- Ränta vid skadestånd
Dröjsmålsränta enligt räntelagen
Vid försenad betalning av skuld har borgenären, alltså långivaren, rätt att ta ut dröjsmålsränta. Om det inte avtalats annat har dröjsmålsräntan en nivå som motsvarar referensräntan plus 8 %. Detta framgår i räntelagen 6 §. Att ränta inte får tas ut förrän skulden har förfallit framgår i 2 §.
Räkneexempel:
En faktura på 10 000 kronor skulle varit betald första januari 2021. Nio dagar senare skickas en betalningspåminnelse ut där belopp, påminnelseavgift och dröjsmålsränta framgår. Eftersom inget annat var avtalat beräknas dröjsmålsräntan till referensränta + 8%. I detta fall blir det totalt 8 % då referensräntan var på 0%. Den totala kostnaden för nio dagars försening blir i detta fall blir 19,73 kronor.
10 000 * 0,08 / 365*9=19,73
Betalningsvillkor
Vid fordran till privatperson får betalningsvillkoret vara maximalt 30 dagar. Däremot kan företag sätta betydligt kortare betalningsvillkor förutsatt att detta framgår i avtalet.
2 a § En fordran på betalning för en vara eller tjänst i ett förhållande mellan näringsidkare …förfaller till betalning senast trettio dagar efter det att borgenären har framställt krav på att fordringen betalas.
Informationsplikt
Krav på dröjsmålsränta kan enbart ske om gäldenären, alltså låntagaren, tagit del av information om detta krav. Låntagaren är alltså ”inte skyldig att betala för ränta för tiden innan räkningen eller kravet har kommit honom till handa”.
Har borgenären exempelvis skickat ut ett brev räknas detta som att kravet har kommit låntagaren till handa. Detta även om mottagaren väljer att inte öppna brevet och därmed ta del av informationen.
Löpande kredit med ränta
Om en löpande kredit inte återbetalas enligt villkor utgår samma ränta som gällde för krediten på förfallodagen. Detta gäller alltså enbart för krediter och inte vid exempelvis köp på faktura.
Försvårande omständigheter
Om ”sjukdom, arbetslöshet eller liknande omständigheter” är orsak till att betalning inte har kunnat ske i tid finns laglig rätt till jämkning av dröjsmålsräntan. Detta framgår i 2 § och är en av de delar i räntelagen som inte kan avtalas bort.
Ett avtalsvillkor som inskränker rätten till jämkning enligt första stycket är utan verkan mot låntagaren.
Detta gäller däremot enbart om personen inte kunnat råda över situationen. En person som frivilligt säger upp sig och blir arbetslös kan alltså inte åberopa denna rättighet.
Vad innebär jämkning?
Med jämkning menas att kostnaden för dröjsmålsräntan minskas. Den som anser sig ha rätt till detta kontaktar långivaren och förklarar sin situation varpå långivaren tar beslut om jämkning. Skulle de neka detta kan låntagaren, som ett sista steg, lyfta frågan till en juridisk tvist som löses i en svensk domstol.
Ränta vid skadestånd
Det finns ett par punkter i räntelagen som enbart gäller vid krav på skadestånd. Exempelvis börjar kostnad för dröjsmålsränta uppstå 30 dagar efter att kravet om skadestånd har framställts. Vid vissa tillfällen beräknas även räntenivån till 2 % + gällande referensränta. Detta istället för ordinarie 8 %. Mer om skadeståndskrav kan läsas i 4 §.