Ordlista:
Högkonjunktur
Högkonjunktur är en period av stark ekonomisk tillväxt. Bland annat har företag god lönsamhet, arbetslösheten är låg och staten får stora skatteintäkter. Det finns däremot även negativa faktorer med en högkonjunktur. Läs mer om vad högkonjunktur är, hur konjunkturen mäts samt fördelar och nackdelar med detta ekonomiska tillstånd.
Vad är en högkonjunktur?
När högkonjunktur förklaras i ekonomiska termer sker det utifrån utvecklingen av landets Bruttonationalprodukt (BNP). Med BNP menas värdet av alla varor och tjänster som skapas av företagen i ett land.
Högkonjunktur är ett ekonomiskt tillstånd då landets faktiska BNP är högre än dess potentiella BNP. Med potentiell BNP menas hur hög landets BNP borde vara i genomsnitt över en längre tid. Detta beräknas utifrån bland annat demografi, historiska data samt strukturmässig utveckling på arbetsmarknaden. Det är med andra ord en genomsnittlig trendlinje.
Är BNP-tillväxten större än potentiell BNP är landet alltså i en högkonjunktur. Är tillväxten lägre än potentiella BNP är landet i en lågkonjunktur.
BNP-Gap
Skillnaden mellan faktisk BNP och potentiell BNP visar på hur kraftig högkonjunktur som landet befinner sig i. Denna skillnad brukar benämnas som ”BNP-Gap”. Förändringar i detta gap kan även påvisa om landet är i en fas av uppgång eller nedgång inom högkonjunkturen.
Under första fasen ökar faktisk BNP mer än potentiell BNP. Denna period brukar kallas för expansion. Under andra fasen minskar tillväxten och närmar sig därmed den potentiella nivån. Denna period inom högkonjunkturen kallas för avmattning.
Läs också: Hur mycket pengar finns det?
Kännetecken på högkonjunktur
Högkonjunktur kännetecknas av att landets ekonomi går på högvarv. Både privatpersoner, företag och staten tar då del av den positiva utvecklingen.
1. Hög efterfrågan
Företagen har stor efterfrågan på varor och tjänster. Produktionen ökar vilket resulterar att de behöver anställa fler. Företagen investerar även stora belopp för att kunna möta den ökade efterfrågan.
Läs också: Företagslån
2. God arbetsmarknad
Under en högkonjunktur sjunker arbetslösheten tack vare den ökade efterfrågan på arbetskraft hos företagen. Det får en dubbel positiv inverkan på samhällsekonomin. För det första får de anställda högre lön och kan konsumera i större omfattning. För det andra ökar statens skatteintäkter samtidigt som behovet av ersättningar och bidrag minskar.
3. Ökad inflation
Generellt leder högkonjunktur till en ökad inflation, det vill säga ökade prisnivåer på varor och tjänster. Med ökad efterfrågan på varor och tjänster pressas priserna uppåt. Detta samtidigt som brist på kvalificerad arbetskraft kan innebära att lönenivåerna, inom vissa branscher, ökar kraftigt. Dessa ökade kostnader behöver företagen även hantera via högre kostnad mot slutkund.
4. Hög konsumtion
Tack vare en bättre arbetsmarknad får konsumenterna större köpkraft, vilket innebär att konsumtionen ökar. Det i sin tur skapar högre efterfrågan hos företagen. Därmed är den positiva ekonomiska cirkeln sluten då det första karaktärsdraget på högkonjunktur är ökad efterfrågan på varor och tjänster.
Läs också: Gå i borgen
Fördelar med högkonjunktur
Som beskrivs ovan uppstår ett flertal fördelar under perioder av högkonjunktur. Den ekonomiska tillväxten gynnar både företag, privatpersoner och staten. Detta genom ökad efterfrågan på varor och tjänster, låg arbetslöshet och större skatteintäkter.
Nackdelar med högkonjunktur
Nackdelen med högkonjunktur är att den ekonomiska situationen inte är hållbar under en alltför lång period. Vid stor efterfrågan på varor och tjänster uppstår inflation och dessutom är det vanligt med finansiella bubblor, eftersom det skapas en överhettning på marknaden.
I vissa fall sker en långsam avkylning av ekonomin medan det vid andra tillfällen sker finansiella kriser. Ett exempel på det sistnämnda är finanskrisen i Sverige 1990–1994.
Läs också: Kapitalkostnad
Tecken på att högkonjunktur är på väg
Statistiska centralbyrån (SCB) sammanställer tretton olika indikatorer för att avgöra konjunkturläget i Sverige. Det illustreras i en konjukturklocka indelad i fyra faser. Dessa faser är expansion, avmattning, recension och återhämtning.
Denna konjunkturklocka anger var på konjunkturcykeln som Sverige befinner sig och den förväntade ekonomiska utvecklingen framöver. Är det många av indikatorerna som hamnar inom återhämtning innebär det att Sverige har varit i recession eller lågkonjunktur men att konjunkturen nu stärks.
Är de flesta indikatorer i fasen expansion innebär det att Sverige är i högkonjunktur. Som ett exempel kan nämnas att sju av tretton indikatorer var inom recension i början av 2024. Exempel på indikatorer som SCB mäter är:
- BNP per månad
- BNP per kvartal
- Varuexport
- Hushållens konsumtion
- Nyregistrerade lastbilar
- Näringslivets efterfrågan
För privatpersoner märks en kommande högkonjunktur främst via en starkare arbetsmarknad vilket uppstår tack vare bättre ekonomiska förutsättning för företagen.
Vanliga frågor och svar – Högkonjunktur
Är det inflation när det är högkonjunktur?
Högkonjunktur är en bidragande orsak till inflation. Detta exempelvis utifrån att efterfrågan på varor och tjänster är hög och att lönenivåerna går uppåt. Dessutom är det vanligt med så kallade utbudschocker under dessa konjunkturer.
Vad är en konjunkturcykel?
Perioden mellan toppen på en högkonjunktur och toppen på nästa högkonjunktur kallas för konjunkturcykel. Med andra ord en period då landet både haft hög- och lågkonjunktur.
Är högkonjunktur bra?
Högkonjunktur är bra för landets, och befolkningens, ekonomi. Arbetslösheten är exempelvis låg och företagen gör goda resultat. Det är däremot inte ekonomiskt hållbart med en alltför stark högkonjunktur under en längre period.
Är Sverige i högkonjunktur?
Med hjälp av SCB:s konjunkturklocka går det att se i vilken konjunkturfas som Sverige befinner sig i.
Advisa samarbetar med 40 långivare
