Ordlista:
Betalningsförmåga
Klarar du av att betala dina månatliga kostnader för lån och andra skulder? I så fall har du tillräckligt god betalningsförmåga. Begreppet syftar nämligen på en persons möjlighet att betala sina skulder enligt gällande avtal. Betalningsförmågan påverkas exempelvis av deklarerad inkomstnivå, stabil eller instabil anställningsform samt nuvarande lån och krediter.
Denna artikel förklarar enbart vad kortsiktig och långsiktig betalningsförmåga är för privatpersoner, inte för företag, organisationer eller föreningar.
Artikeln innehåller:
*Räntan är rörlig och sätts individuellt. För ett annuitetslån på 0 kr med 12 års löptid, nominell ränta NaN % och 0 kr i uppläggnings-/aviavgift blir den effektiva räntan 0 %. Totalt belopp att betala: 0 kr. Månadskostnad: 0 kr fördelat på 144 betalningstillfällen. Uppdaterat 2020-09-09. Advisa arbetar med 40 kreditgivare. Din ansökan kommer att skickas till de kreditgivare som bäst matchar din profil. Återbetalningstid 1-20 år. Maximala räntan är 22,99%. Räntespann mellan: 4,95% - 22,99% (Uppdaterat januari 2025).
Att låna kostar pengar!
Om du inte kan betala tillbaka skulden i tid riskerar du en betalningsanmärkning. Det kan leda till svårigheter att få hyra bostad, teckna abonnemang och få nya lån. För stöd, vänd dig till budget- och skuldrådgivningen i din kommun. Kontaktuppgifter finns på konsumentverket.se.God eller svag betalningsförmåga
Betalningsförmåga påvisar en privatpersons möjlighet att betala sina skulder i tid. Med god betalningsförmåga finns även marginal för händelser som försämrar möjligheten till återbetalning. Det kan exempelvis innebära att en vuxen person i hushållet blir arbetslös eller långtidssjukskriven men att lånet ändå kan återbetalas enligt avtal.
Med svag betalningsförmåga finns inte dessa marginaler. Det kan därmed räcka med en oförutsägbar händelse, som försämrar de ekonomiska förutsättningarna, för att skulderna inte ska kunna återbetalas i tid.
Kortsiktig och långsiktig betalningsförmåga
Det är skillnad på kortsiktig och långsiktig betalningsförmåga. Vid en låneansökan ser långivaren på personens långsiktiga betalningsförmåga eftersom lånet förväntas återbetalas över längre tid.
Kortsiktig
Kortsiktig betalningsförmåga är personens möjlighet att helt betala av en skuld med tillgängligt kapital. Ett annat ord för samma sak är att ange hur ”likvid” personen är. Ett exempel är om en person har en kreditkortsskuld på 18 000 kr och samtidigt 25 000 kr på ett sparkonto. I detta fall är personen tillräcklig likvid för att kunna lösa hela skulden.
Långsiktig
Långsiktig betalningsförmåga innebär möjligheten att betala en skuld utifrån den planerade återbetalningstiden. Ett annat ord för samma sak är att ange ”soliditeten” för personen. Ett exempel är bolån som ytterst få privatpersoner kan lösa helt och hållet med eget kapital men som kan hanteras genom en regelbunden månadskostnad som betalas med inkomst från lön.
Vanliga frågor och svar - Betalningsförmåga
Innebär god långsiktig betalningsförmåga att jag kan lösa alla skulder direkt?
Nej, det innebär att du kan hantera de månadskostnader som uppstår för dessa skulder och att du därmed kan betala tillbaka skulderna enligt gällande avtal.
Vad innebär återbetalningsförmåga?
Återbetalningsförmåga är samma sak som betalningsförmåga, dvs. möjligheten att återbetala en skuld över avtalad återbetalningstid.
Påverkar mitt aktie- och fondinnehav min betalningsförmåga?
Nej, innehav av värdepapper påverkar inte möjligheten att få lån eller krediter eftersom långivarna inte ser detta i en kreditupplysning. Däremot påverkar det din egen förmåga att betala tillbaka eventuella skulder.
Så beräknar långivare betalningsförmåga
Vid en låneansökan måste alltid långivaren beräkna personens möjlighet att betala tillbaka lånet inom lånets löptid. De avgör därmed personens långsiktiga betalningsförmåga. Detta beräknas framförallt utifrån den information som finns tillgänglig på den kreditupplysning som genomförs. Därefter sker uträkningar utifrån exempelvis boendeform, familjesituation och eventuellt andra lån, se rubrikerna nedan.
Inkomst
Grunden, för att beräkna en privatpersons betalningsförmåga, är dess årslön. Det är denna inkomst som ska täcka de vardagliga kostnaderna samt lånets månadskostnad. Vanligtvis räknas inte exempelvis bonusar eller aktieutdelningar in i denna summa eftersom de kan variera så kraftigt mellan olika år.
KALP
Därefter måste långivaren beräkna hur stor summa som personen behöver ha kvar att leva på (KALP) för att täcka grundläggande kostnader i vardagen. I detta läge används framförallt schablonbelopp framtagna av Konsumentverket. Exempelvis påverkas beloppets nivå av antal personer i hushållet och boendeform.
Detta är orsaken till att personer med för låg inkomst inte beviljas att låna pengar. Finansinspektionen har exempelvis gjort en uträkning som anger att personer med årsinkomst på under 90 000 – 120 000 kr före skatt inte har råd att betala för grundläggande kostnader vilket alltså innebär att de inte heller förväntas ha råd att betala på ett lån.
Förändrade ekonomiska förutsättningar
Långivarna måste även ta hänsyn till eventuella ekonomiska förändringar som kan ske under lånets löptid. Även om de inte kan ta hänsyn till allt ska det ändå finnas en viss marginal. Exempelvis kan räntan på bolånet förändras och bli högre och låntagaren bör klara av höjning utan att det påverkar den personliga ekonomin i allt för stor omfattning.
Delvis kan även ålder påverka personens framtida förmåga att återbetala lånet. Detta om personen är i arbetsför ålder men snart kommer att bli pensionär och därmed förväntas få en kraftigt minskad inkomst.
Läs också: Lån för pensionärer
Sammanfattningsvis gör alltså långivaren en bedömning om personens långsiktiga betalningsförmåga, dvs. en persons möjlighet att betala tillbaka lånet under dess löptid.
Ser inte på sparat kapital
I en kreditupplysning framgår inte hur stort sparat kapital som en privatperson har. En bank kan därmed beräkna att personen har så svag betalningsförmåga att ett lån inte kan beviljas samtidigt som personer har ett stort sparat kapital på låsta sparkonton. Vid vissa tillfällen kan alltså långivarnas beräkning av betalningsförmågan bli missvisande.
Skulle du ha ett stort sparat kapital men ingen ankomst kan du fortfarande få lån. Kontakta oss på Advisa direkt så ska vi hjälpa dig hitta en långivare.
Läs fler artiklar:
Vad är skillnaden på betalningsförmåga och kreditvärdighet?
Betalningsförmåga påvisar en persons möjlighet att återbetala en skuld under återbetalningstiden. Framförallt är det framtida beräknade inkomster och utgifter som påverkar.
Kreditvärdighet påvisar risken att en person inte kommer att betala en skuld i tid. En risk som kan finnas även om personen har god betalningsförmåga. Framförallt är det historiska faktorer som är avgörande så som eventuella betalningsanmärkningar, kredithistorik samt aktuella lån och krediter.
En person som har hög inkomst, och stort sparat kapital, har god betalningsförmåga. Skulle den personen ändå låta bli att betala en skuld i tid kan en betalningsanmärkning uppstå varpå kreditvärdigheten minskas betydligt.
Advisa samarbetar med 40 långivare
