Betalningsförmåga

Så beräknar långivare betalningsförmåga

Vid en låneansökan måste alltid långivaren beräkna personens möjlighet att betala tillbaka lånet inom lånets löptid. De avgör därmed personens långsiktiga betalningsförmåga. Detta beräknas framförallt utifrån den information som finns tillgänglig på den kreditupplysning som genomförs. Därefter sker uträkningar utifrån exempelvis boendeform, familjesituation och eventuellt andra lån, se rubrikerna nedan.

Inkomst

Grunden, för att beräkna en privatpersons betalningsförmåga, är dess årslön. Det är denna inkomst som ska täcka de vardagliga kostnaderna samt lånets månadskostnad. Vanligtvis räknas inte exempelvis bonusar eller aktieutdelningar in i denna summa eftersom de kan variera så kraftigt mellan olika år.

KALP

Därefter måste långivaren beräkna hur stor summa som personen behöver ha kvar att leva på (KALP) för att täcka grundläggande kostnader i vardagen. I detta läge används framförallt schablonbelopp framtagna av Konsumentverket. Exempelvis påverkas beloppets nivå av antal personer i hushållet och boendeform.

Detta är orsaken till att personer med för låg inkomst inte beviljas att låna pengar. Finansinspektionen har exempelvis gjort en uträkning som anger att personer med årsinkomst på under 90 000 – 120 000 kr före skatt inte har råd att betala för grundläggande kostnader vilket alltså innebär att de inte heller förväntas ha råd att betala på ett lån.

Förändrade ekonomiska förutsättningar

Långivarna måste även ta hänsyn till eventuella ekonomiska förändringar som kan ske under lånets löptid. Även om de inte kan ta hänsyn till allt ska det ändå finnas en viss marginal. Exempelvis kan räntan på bolånet förändras och bli högre och låntagaren bör klara av höjning utan att det påverkar den personliga ekonomin i allt för stor omfattning.

Delvis kan även ålder påverka personens framtida förmåga att återbetala lånet. Detta om personen är i arbetsför ålder men snart kommer att bli pensionär och därmed förväntas få en kraftigt minskad inkomst.

Läs också: Lån för pensionärer

Sammanfattningsvis gör alltså långivaren en bedömning om personens långsiktiga betalningsförmåga, dvs. en persons möjlighet att betala tillbaka lånet under dess löptid.

Ser inte på sparat kapital

I en kreditupplysning framgår inte hur stort sparat kapital som en privatperson har. En bank kan därmed beräkna att personen har så svag betalningsförmåga att ett lån inte kan beviljas samtidigt som personer har ett stort sparat kapital på låsta sparkonton. Vid vissa tillfällen kan alltså långivarnas beräkning av betalningsförmågan bli missvisande.

Skulle du ha ett stort sparat kapital men ingen ankomst kan du fortfarande få lån. Kontakta oss på Advisa direkt så ska vi hjälpa dig hitta en långivare.

Vad är skillnaden på betalningsförmåga och kreditvärdighet?

Betalningsförmåga påvisar en persons möjlighet att återbetala en skuld under återbetalningstiden. Framförallt är det framtida beräknade inkomster och utgifter som påverkar.

Kreditvärdighet påvisar risken att en person inte kommer att betala en skuld i tid. En risk som kan finnas även om personen har god betalningsförmåga. Framförallt är det historiska faktorer som är avgörande så som eventuella betalningsanmärkningar, kredithistorik samt aktuella lån och krediter.

En person som har hög inkomst, och stort sparat kapital, har god betalningsförmåga. Skulle den personen ändå låta bli att betala en skuld i tid kan en betalningsanmärkning uppstå varpå kreditvärdigheten minskas betydligt.