Ordlista:

Inflation – när värdet på pengarna minskar

Inflation innebär ökning av den allmänna prisnivån i samhället – vilket minskar värdet på pengar. Helst ska inflationen vara låg, då det anses skapa stabil ekonomisk utveckling över tid. Här tittar vi närmare på varför inflation kan uppstå och vad det innebär för dig och samhället i stort.

Att närbutikens pris på gurka skjuter i höjden en vecka innebär inte att det är inflation, utan beror förmodligen på att efterfrågan just då råkar vara större än tillgången. Tillfälliga omfattande prishöjningar, exempelvis vid statliga momsregleringar, räknas inte heller som inflation. Termen syftar istället på när den allmänna prisnivån i ett land höjs på ett bestående sätt. Något som kan ske av en rad olika anledningar.

Här reder vi ut begreppet inflation. Vill du veta mer om vårt nuvarande inflationsläge – läs: Inflationen i Sverige just nu

Här kan du också läsa om motsatsen till inflation – Deflation

De fyra vanligaste typerna av inflation är:

• Efterfrågeinflation
• Kostnadsinflation
• Importerad inflation
• Minskat valutavärde

Nedan går vi igenom vad dessa fyra typer av inflation innebär.

Varför uppstår inflation?

• Den allmänna prisnivån kan stiga när omsättningstakten ökar snabbare än tillgången. Detta kallas efterfrågeinflation och är vanligast vid högkonjunktur då människor spenderar mest pengar på konsumtion.
• Kostnadsinflation är istället kopplat till den motsatta sidan, det vill säga produktionen. Höjda produktionskostnader ökar priset på produkterna. Det leder visserligen till krav på höjda löner men dessa matchar inte nödvändigtvis prisökningarna varpå kostnadsinflation är ett faktum.
• Yttre faktorer kan påverka produktionskostnaderna – exempelvis när priset på importvaror stiger. Företagens ökade kostnader trissar då även upp priset på inhemska varor. Detta kallas importerad inflation. Historiskt sett har stigande oljepriser varit en starkt bidragande faktor till hög inflation.
• Inflation kan också bero på att valutavärdet i samhällsekonomin minskar när bankerna skapar nya pengar eller krediter för att balansera statskassans underskott.

Läs också: Stagflation

Hur mäts inflation?

KPI – konsumentprisindex – mäter prisnivån på konsumtionsvaror i genomsnitt och hur de förändras över tid. Statistikmyndigheten SCB samlar varje månad in information om utvalda tjänster och varor som hushållen i regel konsumerar mycket av. Totalt rör det sig om statistik från omkring 1 700 försäljningsställen. Mätningarna är viktiga då de bland annat påverkar bankräntor och nivån på statliga ersättningar.

Läs också: Recession

Vad är inflationsmålet?

För hög inflation är inte bra, då det skapar ekonomisk osäkerhet och får investerare att bli mer återhållsamma. Under slutet av 1980-talet ledde en kombination av faktorer till att Sverige fick en kraftig inflationsökning som skapade ekonomisk turbulens. Vissa år låg inflationen på tvåsiffriga nivåer.

1995 började Riksbankens inflationsmål på 2 % gälla. Inflation på den nivån anses vara gynnsam då den stabiliserar samhällsekonomin samt underlättar ekonomiska beslut för hushållen och justeringar av löner och priser. Lägre nivåer kan riskera att det istället blir deflation – det vill säga att marknadspriserna sjunker vilket också hämmar den ekonomiska tillväxten.

Läs också: Högkonjunktur