Vad används e-legitimation till?
En e-legitimation har samma funktion som ett fysiskt ID-kort. Detta genom att bevisa personens identitet i kontakt med exempelvis företag, myndigheter eller privatpersoner. E-legitimationen är däremot digital och används därmed när identiteten behöver bekräftas via hemsidor, appar och andra digitala tjänster. Några exempel är:
1. Banker och långivare
Vid ansökan om lån, via långivare eller en låneförmedlare som oss, bekräftas identiteten med en e-legitimation. Om lånet beviljas kan pengarna enbart skickas till ett bankkonto som tillhör den personen. På detta sätt säkerställs att risken för bedrägerier minskas väsentligt.
2. Myndigheter
Flera myndigheter har inloggningsfunktioner på deras hemsidor. Inloggning kan exempelvis ske till Skatteverket och Försäkringskassan med e-legitimation. I inloggat läge kan sedan kommunikation ske till berörd myndighet. Andra exempel är att kommuner och 1177 har inloggning med e-legitimation.
3. Bolag med 18-årsgräns
Spelbolag får enbart erbjuda sina tjänster till personer i Sverige som är över 18 år. Det kan de enkelt säkerställa genom att användarna av dessa tjänster behöver logga in med BankID. Det underlättar även inloggningen då kunderna inte behöver komma ihåg sitt unika användarnamn och lösenord.

Flera år som ekonomi- och näringslivsreporter har gett Povel ett fundament för att leverera lättbegripliga texter inom privatekonomi här på Advisa.se.
Läs mer om Povel
Vanliga frågor och svar – E-legitimation
Hur spärrar man en e-legitimation?
BankID kan spärras genom att tjänsten avaktiveras inloggad på bankens hemsida. Övriga tjänster spärras genom kontakt med utfärdaren.
Vilka krav är det för att få e-legitimation?
För att få e-legitimation krävs att du har svenskt personnummer eller styrkt samordningsnummer. Dessutom finns ålderskrav, vilket varierar beroende på vilken e-legitimation som önskas.
Fler besvarade frågor

Måste man betala skatt på spelvinster?

Hur mycket kontanter bör man ha hemma?

Var kan man växla pengar billigast?