Ordlista:

Regressrätt

Regressrätt innebär att en person, eller ett företag, har juridisk rätt att kräva återbetalning för en skuld som betalaets åt någon annan. För privatpersoner används regressrätt främst när två personer tecknar lån gemensamt eller när lånet tecknas med borgen. Läs mer om regressrätt, när den kan tillämpas och hur skulden regleras mellan parterna.

Hoppa direkt till avsnitt:

• Vad är regressrätt?
• Regressrätt vid lån
• Tillfällen då skulden inte kan regleras
• Exempel på lånesituationer där regressrätt kan uppstå
• Regressavtal
• Så kan du utkräva regressrätt
• Vanliga frågor och svar

Solidariskt betalningsansvar för lånet

Om två eller fler personer tecknar ett lån tillsammans har de oftast solidariskt betalningsansvar. Detta utifrån att huvudregeln är att gemensamma lån har solidariskt betalningsansvar enligt skuldebrevslagen.

Samtliga låntagare har ansvar för hela skulden

Det innebär att varje enskild person har ansvaret för att hela skulden återbetalas. Banken kan därmed rikta betalningsansvaret mot vilken de vill av dessa personer varpå den personen är juridiskt bunden att betala hela beloppet. Det är i detta fall som denna person får regressrätt mot den som inte betalat sin del av skulden.

Kan avtala andra villkor

Om inte andra villkor finns i skuldebrevet är alltså samtliga låntagare betalningsansvariga, det vill säga de har solidariskt betalningsansvar. I vissa fall kan banken däremot acceptera villkor som exempelvis anger att låntagarna har delat ekonomiskt ansvar. Med två låntagare kan de exempelvis stå för 50% av lånesumman vardera. Det är däremot ovanligt.

Läs också: Vad är en borgenär, gäldenär och en borgensman?

Tillfällen då skulden inte kan regleras

Regressrätten kan uppfattas som en trygghet för medlåntagare att få skulden reglerad i efterhand. Men det kan vara en långdragen och svår process. Dessutom finns det tillfällen då någon reglering av skulden inte är möjlig.

Ingen regressrätt vid skuldsanering

Regressrätten kan inte utnyttjas mot en person som är under skuldsanering. I detta fall kan alltså den som betalat större delen av lånet inte kräva pengar från den andra låntagaren. Det innebär att en av låntagarna kan bli skyldig att betala hela skulden utan att kunna få tillbaka några pengar.

Om andra låntagaren avlider och det saknas tillgångar

Regressrätt gäller även mot dödsbon. Skulle ena låntagaren avlida och den andra behöver betala hela lånet kan alltså regressrätten användas och återbetalningskrav ställas mot dödsboet. Efter att dödsboets tillgångar och skulder har upprättats i en bouppteckning betalas eventuella skulder.

Om det däremot inte finns tillräckligt med tillgångar kan dödsboet försättas i konkurs varpå resterande skulder inte kan regleras.

Måste finnas avtalat

Det måste alltid finnas ett avtal som anger att personen, som betalar på lånet, har ett juridiskt ansvar att reglera skulden. Det vanligaste är att detta anges i skuldebrevet.

Om det inte finns något avtal kan inte regressrätt uppstå. Om en person har ett privatlån och en vän till denne betalar av hela lånet kan inte regressrätt utnyttjas. Detta utifrån att vännen inte var juridiskt bunden till att betala denna skuld. I detta fall skulle vännen i stället behöva upprätta ett skuldebrev om pengarna önskas bli återbetalda.

Exempel på lånesituationer där regressrätt kan uppstå

Borgen

Banken kräver att en borgensman ska betala på den skuld som borgensåtagandet gäller. I detta fall kan sedan borgensmannen använda regressrätt mot låntagaren. Detta oberoende av summa som betalats.

Borgen vid flera borgensmän

När det finns flera borgensmän som är solidariskt betalningsansvariga kan banken kräva att en av dessa ska återbetala hela skulden. Då kan denna borgensman utnyttja regressrätt mot övriga borgensmän.

Medlåntagare

Tecknas ett lån med en medlåntagare har de två låntagarna lika stort betalningsansvar. Om en person behöver betala mer än 50% av skulden uppstår regressrätt mot den andra.

Preskriptionstid på regressrätt

I likhet med övriga skulder finns en preskriptionstid på skulder som kan krävas in via regressrätt. Preskriptionstiden är vanligtvis 10 år från det datum som skulden betalats av exempelvis medlåntagaren eller borgenären.

Regressavtal

Ett regressavtal kan upprättas mellan låntagare som gemensamt tecknar ett lån. Avtalet anger hur skulden ska regleras mellan dem i det fall som en av låntagarna behöver betala större delen av lånebeloppet och därmed får regressrätt.

Ett regressavtal påverkar alltså inte villkoren i skuldebrevet mellan banken och låntagarna. Det finns fortfarande ett solidariskt betalningsansvar vilket innebär att banken kan kräva in hela skulden från en av låntagarna. Däremot gör regressavtalet det tydligare, och enklare, för låntagarna att reglera skulden mellan sig om regressrätt uppstår. Det kan exempelvis stå att resterande skuld ska regleras under 36 månader eller med en viss summa per månad.

Exempel 1 – Bolån till barn

Regressavtal kan exempelvis vara viktigt att upprätta om föräldrar behöver vara medlåntagare på ett bolån för att deras barn ska få lånet beviljat. Skulle barnet inte betala ränta och amortering kommer kravet att ställas mot föräldrarna. Med ett regressavtal blir det tydligt när och hur barnet förväntas betala tillbaka denna skuld.

Läs också: Dröjsmålsränta

Exempel 2 – Olika stor skuld

Regressavtal kan även användas om låntagarna vill reglera fördelningen av den gemensamma skulden till banken. Det kan exempelvis framgå att ena låntagaren bara är ansvarig för 30 % av lånebeloppet. Därmed uppstår regressrätt utifrån denna procentuella fördelning av skulden.

Så kan du utkräva regressrätt

Som exemplet ovan visar har en låntagare, som betalat större del av skulden, rätten att kräva tillbaka det belopp som betalats för en annan persons skuld. Detta tack vare regressrätten. Det regleras i första hand genom att låntagarna kommunicerar med varandra och försöker hitta en ekonomisk lösning.

Betalningsföreläggande hos Kronofogden

Om betalning ändå uteblir kan personen som har regressrätt ansöka om betalningsföreläggande hos Kronofogden. Skulle personen, som är skyldig pengar, inte acceptera skulden är sista steget att lyfta tvisten till en svensk domstol.