Jämför sparkonton – hitta bästa sparräntan

Hos oss kan du jämföra sparkonton med ränta och hitta det som passar bäst utifrån dina ekonomiska behov. Välj mellan rörlig eller bunden ränta och olika bindningstider. Jämför här och läs mer om sparkonto med ränta, vad som påverkar räntenivån, insättningsgaranti och hur skatten beräknas.

Listan uppdaterad 11 mars 2024.

Aktör

Rörlig ränta Fast ränta 1 år
4,30% Läs mer
4,15% 3,75% Läs mer
4,00 % Läs mer
4,10% Läs mer
3,90% 3,80% Läs mer
3,85% Läs mer
3,80% Läs mer
3,75% 4,20% Läs mer
3,75% 4,05% Läs mer
lunar logga 3,75% Läs mer
3,70% 3,90% Läs mer
3,60% Läs mer
3,60% Läs mer
3,50% 3,70% Läs mer
ica banken logga 2,70% Läs mer
5,00% Läs mer

Vad är ett sparkonto?

Ett sparkonto med ränta är ett bankkonto där du får avkastning i form av ränta på dina insatta pengar. Sparkonton erbjuds av banker eller finansiella institut som har Finansinspektionens godkännande att erbjuda inlåning.

Vid kortsiktigt sparande är sparkonto det bästa alternativet. Det är exempelvis vanligt att dessa konton används till en buffert eller när pengar ska sparas till bil eller semester.

Till skillnad mot aktier och fonder kan pengarna på ett sparkonto inte förloras. Detta tack vare den statliga insättningsgarantin. Sparkonto med ränta och insättningsgaranti är därmed den säkraste sparformen.

Vad är sparränta?

Sparränta är den avkastning som du får på dina pengar sparade i ett sparkonto. Man kan säga att banken betalar dig för att du väljer att placera dina pengar hos just den banken. Ofta erbjuds du högre sparränta om du binder upp dina pengar hos banken i fråga en längre tid.

Det finns främst två sorters sparränta på sparkonton:

Rörlig ränta – På dessa konton kan obegränsat antal insättningar och uttag ske. Det är ett bra alternativ till lönekonto, som sällan har ränta, samt om behov finns att kunna ta ut pengarna när som helst. Räntan ändras löpande, främst beroende på nivån på Riksbankens styrränta.

Fasträntekonto – På dessa konton är pengarna låsta under bindningstiden. I vissa fall kan uttag ske i förtid men då uppkommer en viss kostnad. Räntan är på exakt samma nivå under hela bindningstiden.

Rörlig ränta – ger flexibilitet

Ett sparkonto med rörlig ränta har fria insättningar och uttag. De kan exempelvis användas för ha lönen på, till buffertsparande eller kortsiktigt sparande. Fördelen är framförallt flexibiliteten.

Räntan kan ändras

Med rörlig ränta menas att banken kan höja eller sänka räntan ett valfritt antal gånger. Ändringarna är ofta mycket små och handlar i regel om 0,05 – 0,1 procentenheter per gång. Orsaken till att nivån ändras är primärt förändrad styrränta hos Riksbanken. Läs mer om hur styrräntan, även kallad reporätan, påverkar inlåningsräntan längre ner i artikeln.

Insättningar och uttag

Det finns ingen begränsning för antal insättningar och uttag på ett konto med rörlig ränta. Många sätter därför in lönen på ett sådant sparkonto och tar därefter ut pengar regelbundet för att betala löpande kostnader.

Ofta finns ingen beloppsgräns alls vilket innebär att valfritt belopp kan sättas in eller tas ut. I vissa fall finns däremot beloppsgräns på exempelvis 100 kronor.

Så betalas räntan ut

Utbetalning av ränta kan ske dagligen, veckovis, månadsvis eller årligen. Detta varierar alltså mellan olika sparkonton. Skulle ett konto avslutas kommer däremot alltid ackumulerad (intjänad men ej utbetald) ränta att betalas ut till kontot.

Fördelar och nackdelar med rörlig ränta

Den primära fördelen är flexibiliteten. Sätt in, och ta ut, valfria belopp hur ofta som helst. En buffert bör därmed alltid hållas på denna typ av sparkonto. Nackdelen är att betydligt lägre räntenivå ges på dessa konton än om bindningstid väljs.

Exempel:

I februari 2023 erbjöds 2,45 % som bäst på ett sparkonto utan bindningstid. Om istället ett fasträntekonto med bindningstid på 1 år valdes var högsta nivån 3,15 %.

Fasträntekonto – sparkonto med hög ränta

Med ett fasträntekonto är pengarna låsta under bindningstiden. Det är ett bra alternativ om du söker efter ett sparkonto med hög ränta. Däremot bör enbart pengar som inte behövs under bindningstiden sättas in, eftersom det kan vara dyrt att ta ut pengarna i förtid.

Räntan är högre och fast

Med fasträntekonto ges exakt samma räntesats under hela bindningstiden. Räntenivån kan alltså inte ändras av banken under den bindningstid som väljs. Vanliga bindningstider är 1, 2, 3 och 5 år men det finns även 3, 6 och 9 månader.

Generellt gäller att sparkonton med bindningstid ger högre räntenivå än vad konton utan bindningstid ger. Detta utifrån att banken med säkerhet vet att de får tillgång till ditt kapital under bindningstiden.

Insättningar och uttag

Insättning till ett fasträntekonto sker i samband med att kontot öppnas. Det går alltså enbart att sätta in pengar vid ett enda tillfälle. Uttag sker sedan automatiskt när bindningstiden löpt ut. Banken kommer då att betala ut hela beloppet, samt intjänad ränta, till ett förutbestämt konto.

En del banker tillåter inte alls förtida uttag, alltså uttag innan bindningstiden löpt ut. Andra tillåter det men mot att en viss avgift betalas av kontoinnehavaren. Exempelvis kan följande gälla:

Förlust av upplupen ränta

Med ”förlust av upplupen ränta” menas att den intjänade räntan förloras. Om ett sparkonto erbjuds med detta villkor kommer du alltid kunna ta ut insatt belopp i förväg men då utan eventuell intjänad ränteintäkt.

Bankens ränteförlust och kostnad

Ett annat alternativ är att kontoinnehavaren får betala ränteskillnadsersättning. Hur stor avgift som betalas från uttaget belopp avgörs då exempelvis av kvarvarande bindningstid, ränta, belopp och gällande marknadsränta. I detta fall är det alltså viktigt att fråga banken om totalkostnad innan uttag sker.

Procentuell del av uttaget belopp

Det är även möjligt att banken tar en procentuell avgift på hela uttagna beloppet, exempelvis 2 %. Om ett uttag sker i förtid på 10 000 kronor betalas i så fall 200 kronor i avgift. Erbjuds detta alternativ kan det även förekomma att avgiften har en lägstanivå. Oavsett uttaget belopp betalas exempelvis minst 100 kronor.

Ett gratis uttag – sedan avgift

En del banker erbjuder ett gratis uttag från fasträntekontot per år. Uttag som sker utöver detta beläggs med en avgift, oftast beräknad enligt något av de sätt som presenteras ovan.

De ovan nämnda punkterna är enbart exempel på hur en kontoinnehavare kan behöva betala en avgift vid förtidsuttag. Det finns även ytterligare alternativ.

Så betalas räntan ut

Efter att bindningstiden löpt ut betalas hela beloppet, samt intjänad ränta, ut till ett förutbestämt konto. Under bindningstiden går det däremot att logga in på bankens hemsida och se ackumulerad ränta, alltså den ränteintäkt som du tjänat men som ännu inte betalats ut.

Fördelar och nackdelar med fast ränta

Den primära fördelen med fasträntekonto är den högre ränta som erbjuds. En del uppskattar även att kontot kan vara helt låst och att pengarna därmed inte kan tas ut i förväg.

Nackdelarna är det kan vara dyrt att ta ut pengarna i förtid samt att förändrad styrränta kan göra fasträntekonto till ett sämre alternativ, vilket exemplet nedan visar.

Exempel:

Anna sätter in 50 000 kronor på ett fasträntekonto med bindningstid på 36 månader och ränta på 2,0 %. Vid det tillfällen var den rörliga räntan på 1,2 %. Under det kommande året höjer Riksbanken styrräntan vilket även gör att banker och institut höjer sin sparränta.

Efter ett år är den rörliga räntan 2,5 %. I detta läge ”förlorar” Anna ränteintäkter eftersom hennes kapital är låst i 36 månader till den en lägre räntenivån.

Vad påverkar nivån på sparräntan?

Nedan presenteras de faktorer som avgör vilken sparränta som erbjuds i Sverige.

Styrränta

Det som primärt avgör hur hög sparränta som erbjuds är Riksbankens styrränta. Det är hos Riksbanken som banker och kreditinstitut kan låna och spara pengar. De får låna till en räntenivå som är 0,1 procentenhet över styrräntan samt spara till en nivå som motsvarar 0,1 procentenhet under styrräntan.

Eftersom styrräntan därmed påverkar hur mycket bankerna betalar för lån, och tjänar på insättning, kommer det även att påverka deras räntenivåer mot deras kunder.

Exempel:

I början av 2023 är styrräntan 2,5 %. Bankerna får därmed låna till 2,60 % och ränta på insatt kapital gav 2,40 %. Vid den här tidpunkten erbjuds bäst sparränta på sparkonto på 2,45 %.

Bindningstid

Som förklarats ovan ges generellt högst sparränta på fasträntekonton. Ofta, men inte alltid, gäller att ju längre bindningstid som väljs desto högre nivå erbjuds.

Belopp

En del banker erbjuder olika hög sparränta beroende på belopp som sitter på kontot. Det kan exempelvis innebära att en viss nivå erbjuds upp till att personen har 50 000 kronor. Om det är större belopp kan högre, eller ibland lägre, räntenivå ges.

Konkurrens

Delvis påverkas även sparräntan av vilken konkurrens det är om kunderna. Mindre banker och institut erbjuder exempelvis bättre räntenivåer, vilket är en av deras konkurrensfördelar.

Andra typer av räntesparande – bredvid sparkonto

Räntefonder

Ett annat sätt att räntespara är att investera i räntefonder. En kort räntefond, penningmarknadsfond, liknar ett vanligt bankkonto och har låg risk men kan, till skillnad från bankkontot, minska i värde. En lång räntefond. obligationsfond, innebär högre risk men normalt större chans till värdeutveckling.

Dessa fonder går upp när marknadsräntan, alltså den ränta aktörer är beredda att betala för olika krediter, går ner och tvärtom.

Blandfonder

Om ett rent räntesparande inte känns lockande så kan en blandfond vara ett alternativ. Då investeras pengarna i både räntor och aktier. Fördelen med det är att man kombinerar två tillgångsslag som kompletterar varandra och på lång sikt ger en stabilare utveckling som är högre än en räntefond men lägre än en ren aktiefond.

Sparkonto eller fonder?

Det vanligaste alternativet, mot att spara på ett sparkonto, är att investera på börsen i aktier eller fonder. I val av sparform är det viktigt att förstå förhållandet mellan risk och avkastning.

Sparkonto

Pengar som sitter på ett sparkonto är skyddat av den statliga insättningsgarantin, som beskrivs nedan. Den stora fördelen är därmed att du aldrig kan förlora pengarna på dessa konton. Dessutom ges en viss ränta på insatt kapital.

Nackdelen är att avkastningen (räntan) är låg i förhållande till andra alternativ. Främst används därför sparkonton till kortsiktigt sparande, på upp till 1-3 år.

Aktier och fonder

Historiskt har den svenska börsen, i genomsnitt, gått upp 7-8 % per år. Men det kan variera kraftigt. Exempelvis gick börsen ner ca 30 % under de sex första månaderna år 2022 och upp över 30 % under helåret 2021.

Den stora fördelen är alltså att en högre avkastning kan nås för de som är långsiktiga och inte behöver kapitalet under en längre tid. Ofta nämns att dessa investeringar bör ske på minst fem års sikt.  Nackdelen är att värdet kan gå ner kraftigt. Om du behöver ta ut kapitalet vid dessa tillfällen har en kapitalförlust uppstått.

För- och nackdelar med att räntespara

Fördelar med räntesparande

Fördelen med räntesparande generellt är att man vet vad man har. Det finns normalt ingen risk att pengarna minskar i värde, bortsett från inflationen. Man vet också ofta exakt hur stor avkastning man får i form av ränta. I alla fall på de konton med lite längre bindningstid. Det är tryggare än börsen, speciellt vid kortare sparhorisonter.

Nackdelar med räntesparande

Nackdelen med räntesparande är att pengarna ibland äts upp av inflationen i den mån det förekommer inflation. Dessutom kan räntorna vara förhållandevis låga, vilket ibland gör att till exempel aktier eller ofta ger en bättre utveckling.

Öppna sparkonto till barn eller barnbarn

Det är möjligt att öppna ett sparkonto till egna eller andras barn. I detta fall krävs att vårdnadshavarna godkänner till banken att dessa konton öppnas. Önskas sparande ske till barn eller barnbarn bör du fundera över vem som ska stå som kontoinnehavare.

Barnet står som kontoinnehavare

Om ett barn står som kontoinnehavaren har vårdnadshavarna tillgång, och ansvar, över pengarna fram till att barnet blir 18 år. De har därmed juridisk rätt att ta ut pengarna och använda dem för sådant som gagnar barnet. Det kan exempelvis vara utbildning, boende eller liknande. Vid 18 års ålder blir personen ensam ägare till kontot.

Du står som kontoinnehavare

Ett alternativ är att öppna ett sparkonto i eget namn och sedan föra över beloppet till barnet på dess 18-årsdag. För att säkerställa att barnet får tillgång till summan, även om kontoinnehavaren avlider, behöver testamente skrivas som anger vem som ska ärva summan på sparkontot.

Ni står tillsammans som kontoinnehavare

Det går även att öppna att ett gemensamt sparkonto. I detta fall har bägge parter tillgång till pengarna och kan använda dem fritt. Denna lösning är mer vanligt hos samboende som sparar pengar tillsammans än om pengar önskas sparas till barn.

Sparkonto med insättningsgaranti

Den statliga insättningsgarantin säkerställer att kapital på ett bankkonto aldrig kan förloras. Skulle banken, där du har ditt sparkonto, gå i konkurs kommer Riksgälden att ersätta för insatt belopp och ackumulerad ränta. Detta sker automatiskt inom sju dagar och pengarna sätts in på ett annat bankkonto som är registrerat i ditt namn. Om detta inte är möjligt skickas en utbetalningsavi.

Maximalt 1 050 000 kronor

Som mest betalar Riksgälden ut 1 050 000 kronor per person och institut. En person som vill spara mer än denna summa bör därmed dela upp sparandet på sparkonton hos två separata institut.

Om två, eller fler, personer har ett gemensamt sparkonto kommer Riksgälden att betala ut upp till 1 050 000 kronor per person.

Det totala beloppet som Riksgälden maximalt kan betala ut revideras vart femte år och fastställs utifrån kursförhållandet mellan SEK och EUR. Detta utifrån att ett EU-direktiv anger att högsta ersättningsbeloppet ska motsvara 100 000 EUR.

Möjlighet till högre ersättning i speciella fall

Det finns även ett så kallat ”ökat skydd vid särskilda livshändelser” vilket kan ge dig rätt till insättningsgaranti på upp till fem miljoner kronor. Tillägget avser exempelvis insättningar i samband med skadestånd, försäljning av en bostad, sjukdom och bodelning. Insättningen måste ha skett inom det senaste året för att det ökade skyddet ska gälla.

Kontrollera om ett sparkonto har insättningsgaranti

På Riksgäldens hemsida finns en sökfunktion som används för att kontrollera anslutna banker och institut. Ange företaget som erbjuder sparkonto i sökrutan varpå det visas om det omfattas av insättningsgarantin eller inte. Samma sökfunktion kan användas för att kontrollera att ett företag omfattas av investerarskyddet.

Tidigare fanns sparkonto utan insättningsgaranti

Fram till december 2020 fanns även sparkonton utan insättningsgaranti. Skulle ett företag som erbjöd ett sådant konto gå i konkurs kunde hela insatt kapital förloras.

Dessa förbjöds däremot utifrån ett konsumentskyddsperspektiv. Regeringen ansåg att allt för många konsumenter inte insåg risken med att ha pengar på konton som inte omfattades av insättningsgarantin. Sedan januari 2021 omfattas alltså samtliga sparkonton av statlig insättningsgaranti.

Så beräknas och betalas skatten

Skattesatsen på sparränta är 30 %. De banker och institut som erbjuder sparkonton rapporterar till Skatteverket hur stor ränteintäkt de betalat ut till kontoinnehavaren under det senaste taxeringsåret. Därmed kommer intäkten automatiskt att presenteras på deklarationen. Bankerna betalar även skatten direkt till Skatteverket.

Exempel: 

Om du exempelvis har 50 000 kronor på ett sparkonto med 1 % i sparränta kommer du får 500 kronor i ränta. Av dessa betalar banken 350 kronor till ditt konto och 150 kronor i skatt. Detta utifrån att det är 30 % skatt på ränteintäkter i Sverige.

Räkna ut ränta på sparkonto

Räntan som anges på ett sparkonto är alltid årsränta. Om du har pengarna på kontot under 12 månader kommer du att få den angivna ränteintäkten. I exemplet nedan visas hur ränteintäkten på ett sparkonto beräknas om det är 50 000 kronor på kontot och det ger 1,5 % i sparränta.

Ett år

Ränteintäkt = Belopp på sparkontot * Ränta i decimalform

750 kronor = 50 000 kronor * 0,15

Månad

Ränteintäkt = Årsränta / 12

62,50 kronor = 750 kronor / 12

Dag

Ränteintäkt = Årsränta / 365

2,05 kronor = 750 kronor / 365

Beräkningarna ovan är före att skatten är betald. Eftersom bankerna automatiskt betalar skatten till Skatteverket är det 70 % av det angivna beloppet som kommer att sätta sin på personens konto.

Jämför – Så hittar du sparkonto med bäst ränta

Genom att besvara följande frågor kan du hitta bäst sparkonto utifrån din ekonomiska situation. Kom ihåg att högst ränta inte alltid är det viktigaste. Väljs fasträntekonto kan exempelvis villkor kring förtidsuttag vara en viktig faktor att jämföra.

  • Önskas rörlig ränta eller fasträntekonto?
  • Hur länge vill du spara pengarna?
  • Hur når du pengarna? Tas de ut via kort eller banköverföring?
  • Om fasträntekonto väljs – vad gäller kring förtidsuttag?

Högsta möjliga ränta på sparande ofta förenat med hög risk

Allra bäst sparränta får du i regel om du väljer att investera hos ett företag utan insättningsgaranti. Dessa tillhandahålls istället av sparkassor eller inlåningsföretag utan tillstånd hos Finansinspektionen – och får egentligen alltså inte kallas för sparkonto enligt dagens regler. Risken är högre men å andra sidan kommer ditt sparande att växa i snabbare takt. Ingenting säger dock att du måste ha hela ditt sparkapital på ett och samma ställe, och vill du göra den typen av mer riskfyllda investeringar bör du bara göra det mer pengar du har råd att förlora. Läs också på om företaget för att se om de erbjuder någon annan slags garanti för dig som investerare.

Vanliga frågor och svar – Sparkonto

Vad är skillnaden mellan insättningsgaranti och investerarskydd?

Insättningsgarantin gäller för bankkonton/sparkonton medan investerarskyddet gäller för värdepapperskonton. Skulle företaget som tillhandahåller dessa konton gå i konkurs säkerställer Riksgälden att kontoinnehavaren får tillbaka sina pengar. Detta upp till 1 050 000 kronor (insättningsgaranti) respektive 250 000 kronor (investerarskydd) per bank/institut.

Hur fungerar ränta på sparkonto?

Den räntenivå som anges på ett sparkonto är den procentuella ränteintäkten som ges över 12 månader. Med 10 000 kronor på ett sparkonto med 1% i ränta ges alltså 100 kronor i ränta över denna tid.

Hur mycket pengar ska jag ha på mitt sparkonto?

På ditt sparkonto bör du ha en buffert för oväntade utgifter. Många tycker att två månadslöner är en bra måttstock. Men desto mer du kan spara undan, desto bättre.

Varför ska jag ha ett sparkonto?

Ett sparkonto är ett konto där du får ränta på dina pengar, utan att du behöver riskera att värdet går ner, som vid investeringar i fonder eller aktier. Det ger oftast en relativt låg, men säker avkastning.

Hur öppnar man ett sparkonto?

För att öppna ett sparkonto behöver du först bli kund hos den bank eller finansiellt institut som erbjuder detta konto. Logga därefter in via hemsidan, eller appen, och ansök digitalt om ett konto. Det tar vanligtvis inte mer än 2 minuter med hjälp av BankID.

Finns det sparkonton utan insättningsgaranti?

Nej, ett konto får inte namnges som sparkonto om det inte har insättningsgaranti. Däremot finns det andra kontotyper som inte har denna garanti.

Vilket är det bästa sparkontot?

De sparkonton som ger dig högst ränta saknar oftast insättningsgaranti, och drivs av företag utan tillstånd hos Finansinspektionen. Det gör att ditt sparande kan växa i snabbare takt – men att risken är högre. Det bästa sparkontot för just din ekonomi är svår att säga på rak arm. 

Vad betyder det att ha insättningsgaranti på sparkontot?

Insättningsgaranti ges av staten till till alla banker med tillstånd hos Finansinspektionen. Det är en trygghet som innebär att staten går in och betalar tillbaka dina sparade pengar utifall att din bank skulle få ekonomiska problem.