Ordlista:
Gåvoskatt
Arvsskatt och gåvoskatt avskaffades i Sverige år 2005. Sedan dess kan alltså gåvor ges utan att mottagaren behöver betala någon skatt utifrån gåvans värde. Det finns däremot vissa tillfällen då skatt eller avgifter kan behöva betalas. Läs mer om gåvoskatt, när och varför den togs bort samt vid vilka tillfällen som skatt kan behöva betalas av mottagaren.
*Räntan är rörlig och sätts individuellt. För ett annuitetslån på 0 kr med 12 års löptid, nominell ränta NaN % och 0 kr i uppläggnings-/aviavgift blir den effektiva räntan 0 %. Totalt belopp att betala: 0 kr. Månadskostnad: 0 kr fördelat på 144 betalningstillfällen. Uppdaterat 2020-09-09. Advisa arbetar med 40 kreditgivare. Din ansökan kommer att skickas till de kreditgivare som bäst matchar din profil. Återbetalningstid 1-20 år. Maximala räntan är 22,99%. Räntespann mellan: 4,95% - 22,99% (Uppdaterat januari 2025).
Att låna kostar pengar!
Om du inte kan betala tillbaka skulden i tid riskerar du en betalningsanmärkning. Det kan leda till svårigheter att få hyra bostad, teckna abonnemang och få nya lån. För stöd, vänd dig till budget- och skuldrådgivningen i din kommun. Kontaktuppgifter finns på konsumentverket.se.Vad är gåvoskatt?
Gåvoskatt är en statlig skatt som betalas av mottagaren av en gåva. Detta förutsatt att värdet är över en specifik nivå. Som ett exempel var denna nivå, i Sverige, på 10 000 kronor per år fram till 2005. Vid ett lägre värde behövde alltså inte någon skatt betalas.
Gåvoskatt i Sverige 2002 – 2024
I Sverige finns det idag ingen arvs- eller gåvoskatt. För gifta, samt sambopar, avskaffades dessa skatter den första januari 2004. För övriga började den nya lagstiftningen gälla den första januari 2005. På grund av tsunamikatastrofen, 26 december 2004, valde däremot regeringen att låta den nya lagändringen gälla retroaktivt från 14 december 2004.
Varför avskaffades gåvoskatten?
Första steget till avskaffandet av både arvs- och gåvoskatten togs i juni 2002. Sittande regering tillsatte en kommitté som fick uppdraget att se över dessa två skattesystem. Kommittén tog namnet Egendomskommittén.
Kommittén föreslog flera förändringar och orsakerna till förändringarna angavs sedan i regeringens proposition (2004/05:25). Några av de främsta orsakerna var följande:
1. Hög skatt för efterlevande
Höga taxeringsvärden gjorde att efterlevande inte alltid hade råd att betala arvsskatten. Det förekom därmed att personer var tvungna att sälja sitt boende för att kunna betala denna skatt när make eller maka dog.
Läs också: Ärver man skulder?
2. Olika värdering av värdepapper
Då värdepapper hanterades olika inom gällande lagstiftning valde flera företag att flytta från A-listan till O-listan. En utveckling som inte sågs som positiv.
3. Minskat investeringskapital
Framförallt led småföretag och familjeföretag av den aktuella lagstiftningen. Vid arv eller gåva, av företaget, uppstod stora skattekostnader för den nya ägaren. Kapital som i stället kunnat användas inom affärsverksamheten.
4. Komplicerad lagstiftning
Både arvs- och gåvoskatten ansågs vara komplicerad och på flera sätt inte rättvis utifrån aktuell lagstiftning.
5. Hög kostnad
Kostnaden för att administrera dessa skatter ansågs även vara hög i förhållande till de intäkter som staten fick. Det år som utredningen presenterades fick staten cirka 2,6 miljarder via arvs- och gåvoskatt. Det motsvarade då cirka två promille av skatteintäkterna.
Då betalas skatt eller avgift vid gåva
Även om det inte finns någon gåvoskatt så finns det tillfällen då mottagaren kan behöva betala skatt eller avgift, eller på annat sätt påverkas ekonomiskt, utifrån värdet på gåvan.
Gåva från förälder är förskott på arv
Enligt svensk lag ska samtliga gåvor, från förälder till dess barn, räknas som förskott på kommande arv. Det innebär att om det finns flera barn ska övriga kompenseras när arvet i framtiden fördelas. Ett par undantag finns däremot från denna regel. Bland annat gäller det för julklappar, födelsedagspresenter, om pengarna används för studier eller annat som kan klassas som föräldraansvar.
För att undvika att gåvan ska minska barnets framtida arv kan ett gåvobrev upprättas. Det är ett juridiskt dokument där olika villkor kan anges. Det kan exempelvis stå att gåvan ska vara enskild egendom eller att pengarna som ges bort enbart får användas för ett specifikt syfte.
Vinst vid försäljning av gåvan
Om gåvan består av exempelvis värdepapper eller fastigheter tar mottagaren över omkostnadsbeloppet. Om mottagaren sedan säljer dessa med vinst uppstår kapitalvinstskatt.
Exempel
Olof ärver 100 stycken Ericsson-aktier när hans pappa dör. Dessa hade hans pappa köpt för 30 kronor styck. Olof säljer aktierna direkt för att få tillgång till pengar. Detta till en kurs på 75 kronor. Försäljningsbeloppet minus omkostnadsbeloppet blir hans vinst, det vill säga 4 500 kronor. På detta behöver han betala 30 % kapitalvinstskatt.
Gåva från arbetsgivaren
På Skatteverkets hemsida anges hur högt värde en gåva får ha när den ges från en arbetsgivare till en arbetstagare. Detta för att gåvan ska vara skattefri. År 2024 var exempelvis gränsen för julgåva på 550 kronor inklusive moms och en jubileumsgåva på 1650 kronor inklusive moms. Arbetsgivare får däremot aldrig ge gåvor i pengar utan enbart i produkter, presentkort eller liknande.
Med krav på motprestation
Juridiskt är en gåva något som skänks utan krav på motprestation eller betalning. Finns det en överenskommelse att mottagaren ska ge något tillbaka ska det ses som betalning för vara eller tjänst. Beroende på belopp och omfattning kan mottagaren behöva betala skatt.
Gåva från annat land
I exempelvis Finland finns både gåvoskatt och arvsskatt kvar. Om en person i Finland ger en person i Sverige en fastighet, eller större belopp kontanter, behöver skatt betalas på dess totala värde. Hur stor skatten blir beror både på värdet samt släktskapet mellan givaren och mottagaren. På vero.fi går det att beräkna skatten utifrån dessa faktorer.
Gåva av fastighet
Om gåvan består av en fastighet eller tomträtt behöver mottagaren ansöka om lagfart hos Lantmäteriet. I korthet innebär det att ägandeskapet ändras i fastighetsregistret. Den kostnad som uppstår är expeditionsavgiften.
Har däremot mottagaren även tagit över lån, eller betalat något för att få fastigheten eller tomträtten behöver även stämpelskatt betalas. I likhet med aktier övertas även omkostnadsbeloppet varpå kapitalvinstskatt behöver betalas om vinst uppstår vid en senare försäljning.
Kommer gåvoskatten återinföras?
Det finns inget politiskt beslut om att gåvoskatten ska återinföras. Frågan har däremot varit uppe för debatt vid ett flertal tillfällen. Ett exempel är att företrädare för LO och Saco, år 2015, skrev en debattartikel i Dagens Nyheter där de debatterade för en enhetlig moms på 25 % samt återinförandet av arvs- och gåvoskatten.
Även 2021 lyfte de upp frågan till debatt och föreslog en rad skatteförändringar för att nå ett mer ”rättvist och effektivt skattesystem”.
Vanliga frågor och svar – Gåvoskatt
Hur mycket pengar får man ge bort utan gåvoskatt?
Gåvoskatten avvecklades 2005 och sedan dess finns ingen övre gräns för hur mycket som kan ges bort utan att mottagaren behöver betala skatt.
Måste man ta upp en gåva i deklarationen?
Nej, eftersom gåvor är skattefria behöver de inte anges i inkomstdeklarationen. Har den däremot mottagits med krav på motprestation klassas det som betalning för en produkt eller tjänst. I detta fall behöver inkomsten beskattas.
När krävs det gåvobrev?
Det finns enbart juridiskt krav på gåvobrev om gåvan består av en fastighet eller bostadsrätt. Däremot finns det flera tillfällen då gåvobrev är fördelaktigt som en tydlig dokumentation av givare, mottagare och vilken egendom som omfattas.
Hur beskattas gåvor av aktier?
Vid en gåva av aktier övertar mottagaren omkostnadsbeloppet. Om aktierna sedan säljs med vinst beräknas kapitalvinstskatt med 30 % på vinsten.
Advisa samarbetar med 40 långivare
