Ordlista:
Anskaffningsvärde
Anskaffningsvärde är den totala summan som betalats vid inköp av en tillgång. Det kan exempelvis vara köpesumman och avgifter som uppstått i samband med inköpet. Ett exempel är att anskaffningsvärde används för att beräkna vinst eller förlust vid handel med värdepapper eller vid en bostadsförsäljning. Läs mer om anskaffningsvärde, vad som ingår i begreppet och hur det påverkar skatteberäkningar.
Vad ingår i anskaffningsvärde?
Anskaffningsvärdet består främst av inköpskostnaden för tillgången. Men i begreppet får även andra kostnader räknas in som exempelvis courtage, serviceavgift eller transportkostnad. Vilka avgifter som får räknas in beror på vilken slags tillgång som anskaffats, alltså köpts.
Exempel – aktier
Om du köper 10 aktier för 300 kronor styck, och betalar courtage på 39 kronor, blir det genomsnittliga anskaffningsvärdet 303,90 kronor.
Exempel – bostad
Vid inköp av en bostad eller fastighet består anskaffningsvärdet främst av köpeskillingen. Men i värdet ska även exempelvis lagfartskostnader och eventuella inteckningskostnader räknas med.
Anskaffningsvärdet påverkar skatteberäkningen
För privatpersoner används anskaffningsvärde främst vid inköp av tillgångar som ska deklareras vid försäljning, exempelvis värdepapper och fastigheter. Värdet används därmed för att beräkna eventuell vinst eller förlust vilket, ligger till grund för hur mycket skatt som förväntas betalas för försäljningen.
Är anskaffningsvärdet för en aktie på 10 000 kronor och försäljningssumman på 13 000 kronor uppstår en vinst på 3 000 kronor. På vinsten betalas 30 % kapitalvinstskatt, det vill säga 900 kronor.
Läs också: Ränta på ränta
Anskaffningsvärde för aktier och värdepapper
Vid handel med värdepapper är anskaffningsvärdet den totala summan som betalats per aktie inklusive courtage och andra avgifter. Som visas i exemplet ovan används det för att beräkna vinst eller förlust vid försäljning varpå eventuell kapitalvinstskatt behöver betalas.
Så räknas genomsnittligt anskaffningsvärde
Genomsnittligt anskaffningsvärde, ibland förkortat GAV, används när köp av en tillgång har skett vid flera tillfällen och till olika kurser. Det anger därmed det genomsnittliga anskaffningsvärdet för dessa tillgångar.
Exempel:
Anna köper 10 aktier i Boliden för 275 kronor styck. För detta betalade hon 20 kronor i courtage. Hon betalar därmed totalt 2 770 kronor. En månad senare köper hon 20 aktier i Boliden för 286 kronor styck och betalar för detta 40 kronor i courtage. Hon betalar därmed totalt 5 760 kronor för detta inköp.
Totalt har hon betalat 8 530 kronor för 30 aktier. Det innebär att det genomsnittliga anskaffningsvärdet är 284,33 kronor (8530/30).
Månaden efter väljer hon att sälja 5 aktier till en kurs på 301,33 kronor. Hennes vinst beräknas nu utifrån det genomsnittliga anskaffningsvärdet på dessa aktier. De aktier hon säljer beräknas alltså ha ett anskaffningsvärde på 284,33 kronor vilket innebär att försäljningen resulterat i en vinst på 17 kronor per aktie.
Läs mer: Investera i aktier
Om du inte vet ditt anskaffningsvärde
Vid de tillfällen som du inte har tillgång till anskaffningsvärdet finns ett par alternativ.
Schablonmetoden på värdepapper
Schablonmetoden innebär att anskaffningsvärdet beräknas till 20% av försäljningssumman. Metoden kan både användas om du inte vet ditt anskaffningsvärde samt när dina värdepapper har gått upp så mycket att det är mer ekonomiskt att använda schablonmetoden än att utgå från ordinarie anskaffningsvärde.
Schablonmetoden kan användas vid handel med marknadsnoterade aktier och värdepapper. Däremot kan metoden inte användas vid handel med exempelvis inlösenrätter, optioner eller tillgångar som enligt Skatteverket klassas som ”Övrig tillgång”.
Rimligt värde
Om du inte kan få fram anskaffningsvärdet, på värdepapper eller en fastighet, kan beräkning ske utifrån vad som är rimligt. Det är i detta fall mycket noga att information och statistik bifogas till deklarationen som underlag för beräkningen. Det är sedan upp till Skatteverket att godkänna, eller inte godkänna, denna uträkning.
Noll
Du kan alltid ange anskaffningsvärdet till noll kronor. Men det innebär att vinstskatt behöver betalas på hela försäljningssumman.
Då behövs inte anskaffningsvärde beräknas
Det finns ett par tillfällen då anskaffningsvärde inte behöver beräknas, trots att handel har skett med värdepapper.
Fondhandel
Vid handel med fondandelar kommer fondförvaltarna automatiskt att rapportera in all försäljning till Skatteverket. Därmed kommer vinst eller förlust att finnas förtryckt på deklarationen.
Läs mer: Spara i fonder
ISK och kapitalförsäkring
Anskaffningsvärdet behöver inte heller beräknas för handel som sker inom ett investeringssparkonto eller en kapitalförsäkring. Detta utifrån att dessa konton schablonbeskattas på hela innehavet och inte utifrån eventuell vinst eller förlust.
Flera år som ekonomi- och näringslivsreporter har gett Povel ett fundament för att leverera lättbegripliga texter inom privatekonomi här på Advisa.se.
Vanliga frågor och svar – Anskaffningsvärde
Vad är anskaffningsvärdet på fonder?
Anskaffningsvärdet, vid köp av fondandelar, är den totala kostnaden för de andelar som köpts. All handel med fonder rapporteras av fondbolagen till Skatteverket och behöver därmed inte deklareras manuellt.
Hur hittar jag anskaffningsvärdet på aktier?
Vanligtvis går det att se anskaffningsvärdet hos den mäklare där aktierna köptes. Skatteverket har även historisk data över aktiekurser på noterade aktier.
Är anskaffningsvärde samma sak som omkostnadsbelopp?
Nej, anskaffningsvärdet beräknas enbart på kostnaden vid inköpet. Ett omkostnadsbelopp kan även innefatta löpande kostnader. På aktier kan det exempelvis vara teckningsrätter och på bostäder vissa ombyggnationer.
Vad är anskaffningsvärde på en bostadsrätt?
Vid köp av en bostadsrätt är anskaffningsvärdet köpeskillingen samt eventuell upplåtelseavgift, överlåtelseavgift samt andra avgifter som tillhör köpet.
Advisa samarbetar med 40 långivare
