Karensdag & Karensavdrag

Hoppa direkt till avsnitt:

• Vad är karensdag & karensavdrag?
• Karensdag är 20 % av veckans sjuklön
• Karensavdrag utifrån anställningsform och arbetstid
• Går det att slippa karens?

Halvt karensavdrag – Åter dagen efter

Om du går hem under en arbetsdag beräknas hur många timmar som arbete inte utförts. Om du har 40-timmars vecka, och är hemma 4 timmar, kommer därmed halva beloppet av fullt karensavdrag dras bort från lönen.  Detta förutsätter att du kommit tillbaka till arbetet dagen efter.

Hel karens över en eller flera dagar

Blir du hemma minst 20 % av genomsnittlig arbetstid under en vecka kommer fullt karensavdrag att dras av från sjuklönen. Det kan ske via del av, ett helt, eller flera arbetspass.

Läs också: Taxerad inkomst

Arbetsdag längre än 20 % av veckans arbetstid

Oavsett längd på arbetspasset sker maximalt avdrag på 20 % av genomsnittlig veckoinkomst. Det innebär att arbetspass som motsvarar mer än 20 % av veckans arbetstid kan ge viss sjuklön. Se exempel vid rubriken ”Månadslön med oregelbunden arbetstid” längre ner i artikeln.

Två pass

Om du går hem när det är fyra timmar kvar på arbetsdagen och sedan blir hemma dagen efter kommer karensavdrag ske utifrån första dagens fyra timmar samt andra dagens fyra timmar. Därefter har taket uppnåtts, det vill säga 20 % av arbetstiden en vecka.

Flera korta pass

Karensavdraget fortsätter att dras fram till att frånvaron motsvarar 20 % av den genomsnittliga arbetstiden under en vecka. Det kan innebära att avdrag sker för flera dagars arbetspass i rad, i de fall personen förväntades arbeta korta pass dessa dagar.

Läs också: Så beräknar du din årsinkomst

Karensavdrag utifrån anställningsform och arbetstid

Hur karensavdraget beräknas beror delvis på anställningsform och om arbetstiden är regelbunden eller oregelbunden.

Månadslön med regelbunden arbetstid

För personer med månadslön och lika mycket arbetstid varje dag är det mycket enkelt att räkna ut karensavdrag. Detta utifrån att avdraget motsvarar vad personen skulle ha fått i sjuklön för den första arbetsdagen på sjukskrivningen. Med andra ord får personen inte någon ersättning för sin första sjukdag. Detta i likhet med tidigare regler för karensdag.

Exempel:

Anna har en månadslön som motsvarar 9 000 brutto kronor per vecka. Om hon anmäler sig sjuk ska arbetsgivaren betala 80 % av hennes lön i sjuklön. Hennes sjuklön per vecka blir därmed 7 200 kronor (8 000 x 0,80).

Av detta belopp ska arbetsgivaren dra bort 20 % av hennes genomsnittliga sjuklön i karensavdrag. Det kan därmed dras bort 1 440 kronor (7 200 x 0,20) på kommande löneutbetalning.

Månadslön med oregelbunden arbetstid

För de som har månadslön med oregelbundna arbetstider behöver arbetsgivaren räkna ut arbetstiden för en genomsnittlig vecka. Det är sedan 20 % av sjuklönen för denna arbetstid som dras av i karensavdrag. Däremot får det aldrig dras bort större belopp än vad personen skulle ha fått i sjuklön för den arbetsdagen.

Exempel 1

Nils är anställd som taxichaufför och jobbar 10-timmarspass på måndagar och onsdagar samt 5 timmarspass tisdag, torsdag, fredag och lördag. Totalt jobbar han 40 timmar i veckan med en genomsnittlig veckolön på 8 000 kronor.

Om han blir sjuk en måndag kommer 20 % av hans sjuklön för en vecka att dras i karensavdrag. Det motsvarar därmed enbart hans första 8 timmar på detta pass. Han kommer därmed få en viss sjuklön för arbetspasset trots att han inte arbetat under hela dagen.

Exempel 2

Nils blir sjuk torsdag och återkommer på fredagen till arbetet. Därmed får han avdrag för 5 timmars frånvaro. Blir han sjuk igen, inom fem dagar, kan karensavdrag ske på upp till 3 timmars frånvaro. Därefter har han uppnått taket på 20 % av hans genomsnittliga veckoarbetstid.

Karensavdrag som timanställd

Behovsanställda, ofta benämnda som timanställda, har inte rätt till sjuklön vilket innebär att karensavdrag aldrig tillämpas av arbetsgivaren. Däremot kan personen, i vissa fall, ha möjlighet att få ersättning från Försäkringskassan vilka i så fall kommer göra avdrag på den sjukpenning som betalas ut.

Utan tjänstgöringsgrad

Finns ingen avtalad tjänstgöringsgrad, eller om personen enbart arbetar på provision, behöver beräknad arbetstid under en vecka ske utifrån en jämförelseperiod. Det finns ingen lag som anger exakt hur denna jämförelseperiod ska vara utformad. Det är därmed upp till arbetsgivaren att skapa en rättvis bild med hänsyn till arbetstid, ob och andra tillägg.

Arbetslös, föräldraledig eller graviditetspenning

Även om du är arbetslös, föräldraledig eller har graviditetspenning kan du ha har rätt till sjukpenning. I detta fall sker anmälan till Försäkringskassan vilka räknar ut eventuellt karensavdrag på ett liknande sätt som beskrivs ovan. Detta genom att avdraget sker på upp till 20 % av sjukpenningen för en hel vecka.

Karensdagar för företagare

De som driver enskild firma, kommanditbolag eller handelsbolag använder karensdagar vid sjukdom. Detta alltså till skillnad från anställda som har karensavdrag.

De som driver aktiebolag klassas som anställd av det företaget. Därmed gäller samma regler som för övriga anställda vilket beskrivs ovan.

Karensavdrag kan påverkas av kollektivavtal

Hur karensavdraget ska beräknas framgår i kollektivavtalet. Dessa avtal kan förhandlas så att de anställda får bättre, men inte sämre, villkor än vad som anges i Lag (19991:1047) om sjuklön. För att veta exakt vad som gäller kan arbetsgivaren eller fackförbundets sektion kontaktas.

Går det att slippa karens?

Det finns två tillfällen då något karensavdrag inte dras bort från sjuklönen. Det är om personen antingen blir sjuk igen, inom fem dagar, eller uppnått maxtaket.

Om du blir sjuk igen

Om en person sjukskriver sig vid två tillfällen inom en period av fem dagar dras bara karensavdraget vid första tillfället. Det innebär att en person som är hemma från arbetet på måndagen, jobbar tisdag och onsdag, och sedan sjukskriver sig igen på torsdagen enbart får avdrag för måndagen.

Högriskskydd för karensavdrag

Det allmänna högriskskyddet innebär att karensavdrag som mest kan användas av arbetsgivare tio gånger per år. Efter det tionde tillfället ska alltså arbetstagaren få full sjuklön redan från första sjukdagen.

Skillnad mellan karensdag och karensavdrag

Det finns minst två stora skillnader mellan tidigare gällande karensdag och dagens karensavdrag.

Halv karensdag försvinner

Tidigare var det skillnad på om personen gick hem innan arbetspasset eller under arbetspasset. Genom att exempelvis arbeta halva dagen uppstod enbart en halv karensdag även om personen fortsatte att vara sjukskriven kommande dagar. Med nuvarande regler för karensavdrag sker avdraget löpande fram till att personen varit hemma 20 % av veckans arbetstid.

Aldrig mer än 20 % av arbetstiden

Tidigare kunde de som arbetade skift förlora stora summor på karensdagen. Detta genom att beloppet som förlorades var lika stort som sjuklönen den dagen.

Med nuvarande regler kan ekonomisk förlust aldrig uppgå till mer än 20 % av förväntad arbetstid under en genomsnittlig vecka.

Framtida ändringar i karensavdraget

I januari 2023 beslutade regeringen att tillsätta en arbetsgrupp med målet att se över karensavdragets ändamålsenlighet samt undersöka om förändringar behöver ske. Rapporten ”Karenstak och högriskskydd” presenterades i december 2023 med bland annat förslag om regler kring karenstaket.

Detta med att antalet karensavdrag som maximalt kan ske per år blir sex istället för som idag tio. Processen fram till en eventuell ny lagstiftning kan ses på Regeringens hemsida.