Exempel – fullmakt vid dödsbo
Efter att en person har avlidit behöver anhöriga ta hand om dödsboet fram till dödsbodelningen har genomförts. Oftast är det någon av de efterlevande som tar detta ansvar men det kan även ske av någon utomstående. Oavsett behöver den personen, eller personerna, ha en fullmakt från samtliga dödsbodelägare, alltså arvingarna.
Dokumentet påvisar att personen har rätt att företräda alla dödsbodelägare och därmed hantera ekonomiska frågor inom dödsboet. Dessa dokument kan laddas hem från Efterlevandeguiden.se.
Läs också: Ärver man skulder vid dödsfall?
Dödsfallsintyg och släktutredning kan behövas
Det kan även krävas dödsfallsintyg samt en släktutredning för att kunna utföra vissa ärenden. En släktutredning påvisar vilka dödsbodelägare som finns till dödsboet. Det är därmed dessa som måste ha skrivit under fullmakten. Dödsfallsintyg och släktutredning kan beställas från Skatteverket.se.
Krav för giltig fullmakt – så skriver du en fullmakt
Det finns inte några juridiska krav på vilken information som måste finnas med i en fullmakt. Däremot behöver det finnas tydlig information så att den inte går att misstolkas. Den grundläggande informationen är:
- Fullmaktsgivarens namn och personnummer
- Fullmaktstagarens namn och personnummer
- Tydlig förklaring gällande vilka befogenheter som fullmaktstagaren ges
- Tidsperiod som den ska vara aktiv
- Namnteckningar och datum.
Inget krav på vittnen
Eftersom det inte finns några juridiska krav på hur en fullmakt ska vara upprättad finns inte heller krav på att det måste vara bevittnat. Det finns däremot alltid en fördel att ha vittnen som kan bevisa att dokumentet har upprättats korrekt.
Det kan även finnas tillfällen då mottagande part kräver att fullmakten är underskriven av vittnen för att den ska accepteras.
Krav på specifika mallar
De flesta banker, myndigheter och större företag har egna blanketter som förväntas användas. Dessa är utformade för att minimera risken att juridiska tvister uppstår.
Olika krav hos mottagarna
Även om en fullmakt upprättas är det inte säkert att mottagande part godkänner den och låter fullmaktstagaren företräda fullmaktsgivaren. Det finns nämligen ingen lagtext som anger att företag och myndigheter måste acceptera fullmakter.
Det bästa är därför att alltid först kontakta det företag, eller den myndighet, där ärendet förväntas utföras. De kan svara på frågor kring vilken blankett som krävs och hur den ska vara upprättad.
Olika slags fullmakter
Nedan presentera de vanligaste fullmakterna samt en kort beskrivning av dessa.
Enkel fullmakt
En enkel fullmakt ger fullmaktstagaren rätten att utföra ett specifikt ärende. Det kan exempelvis vara:
- Köp eller försäljning av en bil.
- Teckna en försäkring hos ett specifikt försäkringsbolag.
- Rösta på en stämma.
Den är därmed tydligt knuten till en händelse eller ett ärende. När detta är utfört har fullmakten inte längre någon funktion, utöver att vara ett bevis på att fullmaktstagaren hade rätt att företräda fullmaktsgivaren vid detta tillfälle.
Framtidsfullmakt
En framtidsfullmakt skapas i förväg och börjar gälla när fullmaktsgivaren är oförmögen att agera på egen hand. Detta som en säkerhet så att exempelvis barn ska kunna företräda föräldrar om föräldrarna plötsligt blir sjuka.
Generalfullmakt
En generalfullmakt har inte några begränsningar gällande vid vilka situationer som fullmaktstagaren kan företräda fullmaktsgivaren. Generellt är det bättre att upprätta mer specifika fullmakter som enbart gäller för vissa ärenden eller i kontakt med vissa myndigheter. Detta utifrån ett säkerhetsperspektiv.
Ställningsfullmakt
En ställningsfullmakt upprättas exempelvis mellan arbetstagare och arbetsgivare. Arbetstagaren har därmed rätt att utföra vissa ärenden i företagets namn. Det kan exempelvis vara inköp av varor upp till en viss summa eller att paketleveranser får tas emot och signeras. Detta brukar regleras av anställningsavtal eller annat avtal mellan parterna.
Toleransfullmakt
En toleransfullmakt kan uppstå när en person har haft fullmakt under längre tid, eller vid flera tillfällen, för att kunna företräda en annan person. Även om den har löpt ut kan personen ändå förväntas bibehålla denna företrädesrätt. Det ska i så fall finnas mycket starka skäl för detta.
Kombinationsfullmakt
Om en domstol anser att det finns tillräckligt många omständigheter för att en fullmakt borde finnas kallas den för kombinationsfullmakt. Det är därmed en kombination av de olika omständigheterna, där varje enskild omständighet inte är tillräckligt stark, som är avgörande för att fullmaktstagaren bör ha den befogenhet som fastställs av domstolen.
Kombinationsfullmakt nämns inte i lagtexten utan är rättspraxis som domstolen kan hänvisa till när framtida beslut tas inom samma område. Det skulle exempelvis kunna vara en ställningsfullmakt som, tillsammans med andra omständigheter, ger den anställde rätten att utföra vissa ärenden. Detta även om det inte tydligt framgår i ställningsfullmakten.
Handelsfullmakt
En handelsfullmakt, eller prokura, kan utfärdas av enskild firma, handelsbolag eller kommanditbolag så att en person kan företräda bolaget. För att den ska vara giltig krävs att den är registrerad hos Bolagsverket.
Rättegångsfullmakt
En rättegångsfullmakt används när en person ska företräda en annan person, eller ett företag, i en domstol.
Avsluta fullmakt
En fullmakt avslutas när fullmaktsgivaren ger information om detta till fullmaktstagaren. Juridiskt räcker det med en muntlig uppsägning. För att däremot vara säker på att fullmakten inte ska kunna användas vid ytterligare tillfällen är det en fördel om den ges tillbaka, i original, till fullmaktsgivaren.
Kan avslutas av sig själv
Den avslutas även om dess giltighetstid har löpt ut eller om fullmakten enbart ger befogenhet till ett specifikt agerande och detta är utfört. Det kan exempelvis gälla att fullmaktstagaren har rätten att köpa en utvald bil.
Återkalla fullmakt med hjälp av kraftlöshetsförklaring
Är det omöjligt, eller mycket svårt, att återkalla fullmakten finns möjlighet att vända sig till tingsrätten och där ansöka om en kraftlöshetsförklaring. I det fall som tingsrätten godkänner ansökan återkallas fullmaktens befogenheter. Detta beslut ska då offentliggöras av tingsrätten.
Kom ihåg – skilj på behörighet och befogenhet
Det är viktigt att förstå skillnaden på behörighet och befogenhet samt ha detta i åtanke när fullmakten upprättas.
Behörighet
Med behörighet menas vid vilka tillfällen som fullmaktstagaren kan företräda fullmaktsgivaren. Vilken behörighet som ges framgår i fullmakten och kan exempelvis vara ”hantering av bankärenden hos Nordea”. Därmed kan fullmaktstagaren genomföra samtliga bankärenden.
Om ett avtal som är utöver fullmaktstagarens behörighet skrivs under är det ogiltigt. Däremot kan fullmaktsgivaren godkänna avtalet i efterhand för att göra det giltigt.
Befogenhet
Med befogenheter menas vid vilka tillfällen som fullmaktstagaren får företräda fullmaktsgivaren. Detta begränsas av ytterligare instruktioner som fullmaktstagaren har fått men som inte framgår i fullmakten.
Om ett avtal skrivs under, utöver fullmaktstagarens befogenhet, är det ändå giltigt förutsatt att motparten i avtalet har ingått det i ”god tro”. Med ”god tro” menas i korthet att motparten inte haft några skäl till att misstro fullmaktstagarens agerande.
Exempel med behörighet och befogenhet
Anna ger Johan en fullmakt som anger att han ska köpa en begagnad bil för maximalt 100 000 kronor hos Bil&Bil AB. Det framgår även att köpet måste utföras inom 14 dagar efter att fullmakten har utfärdats. Det är den behörighet som Johan har fått.
Några dagar senare ringer Anna till Johan och anger att bilen måste ha en Bluetooth-stereo. Det är alltså inget som framgår i fullmakten men som begränsar vilken befogenhet som Johan har.
Johan köper sedan en bil för 95 000 kronor men utan att den har en Bluetooth-stereo. Han har därmed agerat inom hans behörighet men utanför hans befogenhet. Eftersom butiken inte haft någon orsak att misstro Johans agerande är avtalet giltigt.
