Inflationsförväntningarna stiger enligt ny undersökning

Man staplar mynt

Minusräntan är snart ett minne blott. Åtminstone om man ska tro en färsk undersökning som visar att de flesta tror på höjd reporänta och uppnått inflationsmål inom en överskådlig framtid.

Analysföretaget Kantar Sifo Prosperas senaste månadsundersökning bland inköpschefer, representanter för fackförbund och arbetsgivare samt aktörer på penningmarknaden talar sitt tydliga språk. Riksbankens reporänta på – 0,5 % förväntas stiga till 1,7 % under de nästkommande 24 månaderna. De tillfrågade räknar också med en inflationsnivå på 2,0 %, på ett års sikt vilket skulle innebära att det svenska inflationsmålet är uppnått.

Hur påverkar inflationen Sveriges ekonomi?

Inflation innebär en ökning av den allmänna prisnivån. När penningmängden blir för stor minskar pengarnas värde och priserna ökar. Deflation innebär istället att de framtida priserna blir lägre än i dagsläget, vilket gör att företag drar sig för att investera och produktionen går ner. Ett positivt men inte alltför högt inflationstal anses vara optimalt. Det svenska inflationsmålet på 2 % sattes i linje med andra industriländers nivåer.

För hög inflation innebär att:

  • Den framtida prisutvecklingen blir osäker
  • Företag får svårt att planera, producera och expandera
  • Vissa samhällsgrupper gynnas framför andra

Deflation innebär att:

  • Penningmängden minskar
  • Hushållen slutar konsumera eftersom det ”blir billigare imorgon”
  • Investeringar läggs på is och produktionen faller

 

Kim Lind från vår expertpanel delar med sig av sina tankar; 

Nationalekonomi kallades en gång i tiden för ”den dystra vetenskapen”. Den termen är ganska passande även idag, åtminstone när det gäller inflationen. För inflationen anses oftast vara antingen för hög eller för låg och ingen är någonsin nöjd.

Sverige har länge haft för låg inflation. Det har fått Riksbanken att länge ha en låg ränta i hopp om en hetare ekonomi och därmed högre inflation. Nu visar prognoserna att man lyckats med målsättningen, vilket får konsekvenser för många svenskars privatekonomi. Svenska sparare har nämligen rekordmånga miljarder på storbankernas nollräntekonto och dessa pengar äts upp av inflationen. Det är helt enkelt en förlustaffär att ha pengarna på ett bankkonto.

Så vad bör man göra? Naturligtvis ska man ha en buffert på ett tryggt bankkonto. Men om man samtidigt har ett bolån så är det en dålig idé att ha ett stort belopp på banken. Då är det bättre att amortera än att låta pengarna minska i värde på bankkontot. En annan aspekt på bolån och inflation är att inflationen minskar lånets värde. Det beror på att den allmänna prisnivån ökar medan lånesumman förblir densamma. Så en kombination av amortering och inflation kan få stora effekter på ditt bolån.

Ett annat alternativ är att investera pengar i breda aktiefonder. På sikt kommer fondernas värdeökning vara högre än inflationen vilket gör sparandet till en plusaffär. Nackdelen med att spara på börsen är såklart att den periodvis kan sjunka. Men i kombination med en räntebuffert och en lång sparhorisont är fonder ett bra alternativ att överväga.

Slutligen, oavsett om inflationen, räntan eller börsen går upp eller ner så finns det ett gammalt talesätt som passar i de flesta situationer: lägg inte alla ägg i samma korg. Kombinera ett buffertsparande med amortering och fondsparande så är du redo för de flesta situationer och slipper dystra överraskningar.

banner
Dela

Kommentera